Annons

Annons

Anna, 20, drömmer om att bli astronaut

Anna, 20, var bara elva år när hon gick upp mitt i natten för att se en direktsänd raketuppskjutning i TV. Kanske var det redan där och då som Annas stora dröm föddes...

Annons

 

 

Anna Larssson

Brorsan pluggar till läkare, syrran är nyutbildad teletekniker. Själv siktar 20-åriga småländskan Anna Larsson bokstavligen mot stjärnorna.
I boken ”Svenska rymdäventyr”, som kom ut förra året, syns hon på ett eget uppslag.
– Jag dyker upp i kapitlet efter astronauten Christer Fuglesang, säger Anna. Det känns förstås hedrande.
– Christer är en stor förebild för mig. Han har verkligen banat väg för Sveriges plats i det här sammanhanget!
Annas intresse för rymden väcktes när hon som nioåring fick veta att solen är en stjärna.
– Det var en riktig aha-upplevelse för mig. Efter det lånade jag ofta pappas kikare, berättar Anna, när vi träffar henne i experimenthuset Upptech i Jönköping, ett science center för både små och stora.

Anna väcktes av sin pappa

I december 2006 störde Sveriges första och hittills enda astronaut, Christer Fuglesang, Annas goda nattsömn.
– Min pappa väckte mig strax efter klockan två på natten den 8 december, för att jag skulle kunna se den TV-sända uppskjutningen av rymdfärjan Discovery från Cape Canaveral i USA.
– Tyvärr ställdes avresan in den natten, på grund av dåligt väder. Det var en besvikelse.
Två dygn senare gick det desto bättre.
– Då satt jag framför TV:n igen, nyväckt, hemma i Huskvarna, säger Anna.
– Vädret var inte så bra i Florida den gången heller. Men plötsligt skingrades molnen.
– När det var nio minuter kvar bekräftade kontrollrummet att man tänkte genomföra uppskjutningen. Oj, oj, oj, vad spännande det var!
Sex minuter efter start var Discovery uppe i en hastighet av 27 000 kilometer i timmen.
Ytterligare några minuter senare hade rymdfärjan lagt sig i omloppsbana runt jorden.

Mamma tipsade om Rymdgymnasiet

Det var inte många detaljer från de där decemberdagarna som undgick Anna. Bland annat minns hon att Christer Fuglesang hade valt ABBAs välkända melodi ”Waterloo” som väckningsmusik dag sex.
– När jag började i åttonde klass på Internationella Engelska Skolan i Huskvarna fick jag en inspirerande lärare i ämnet Science, naturvetenskapliga ämnen, berättar Anna.
– Mr Stone frågade mig om Science var mitt favoritämne. ”Jag vet inte”, sa jag. ”Det borde det vara, för du är mycket bra på det här”, fick jag till svar.
– Det var lite som att tutta eld på en bensinindränkt halmbal. Jag blev eld och lågor!
Ändå intog Anna en försiktig attityd, när hennes mamma berättade om Rymdgymnasiet i Kiruna och påpekade att det kanske kunde vara något för Anna.
– Min första tanke var att Kiruna låg alldeles för långt bort. Men ju mer jag funderade, desto mer lockande var idén. Så jag sökte och kom in.

Tänkande varelser på andra platser

Till sin egen förvåning upptäckte Anna snabbt att hon var en av Rymdgymnasiets mest studiemotiverade och målinriktade elever.
– Jag lärde mig otroligt mycket på de där tre åren!
Numera är Anna övertygad om att det finns tänkande varelser på fler platser än på jorden.
– Det är en uppfattning som jag nog delar med många andra, som har förstått hur oerhört stort universum är.
Den engelske författaren Douglas Adams kända bok ”The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy” (”Liftarens guide till galaxen”) är en av Annas favoriter, liksom biofilmen ”Gravity”.
– Sandra Bullocks rymdpromenad är väldigt snyggt gjord. Men hon hade linne och shorts under rymddräkten … I verkligheten skulle hon haft kyldräkt och blöjor!

Fick träffa sin förebild

Tack vare Annas examensarbete – som hon la ner drygt 200 timmars arbete på – kan man i dag förutsäga norrsken lite bättre.
– Det är fortfarande högst osäkra prognoser, men jag har i alla fall bidragit med det jag kan, säger Anna blygsamt.
Det var tack vare det skolarbetet som Anna våren 2014 fick träffa sin förebild, Christer Fuglesang, på Tekniska museet i Stockholm.
– Det var ett mycket kort möte, men jag hann berätta för Christer att mitt mål är att bli astronaut. Jag vill ta mig till både månen och Mars!
– Christer svarade uppmuntrande. ”Du ligger helt rätt i tiden för det”, sa han.
Förra hösten fick Anna Rosa Tengborgs ungdomsstipendium av Svenska Astronomiska Sällskapet. Hon är också styrelsemedlem i föreningen Astronomisk Ungdom.

En rymdturist blir nog först

I somras arbetade Anna på den svenska rymdstationen Esrange i Kiruna. Och i dag, sedan starten av höstterminen, läser Anna teknisk fysik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.
Även en pilotutbildning hör till framtidsplanerna.
– Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har som målsättning att skicka astronauter till planeten Mars 2030, säger Anna.
– Även om enbart resan dit lär ta nästan ett halvår, är jag gärna med och fajtas om de platserna.
Däremot tycker Anna inte att det är så viktigt att bli den första svenska kvinnan i rymden.
– Nej, det är inget jag satsar på. En och annan rymdturist hinner säkert före mig. När jag väl kommer ut, vill jag göra nytta i rymden.
– Jag skulle aldrig drömma om att betala 200 000 dollar för en turistbiljett. Men det är klart, om någon vill bjuda mig på en tur med rymdresebolaget Virgin Galactic så tackar jag nog ja till det …

Längtar till nästa fallskärmshopp

Att Anna är gjord av det rätta virket råder det inget tvivel om. Hon är frisk som en nötkärna och hon tränar fäktning, löpning, skidåkning och styrkelyft.
Hon har genomgått grundläggande militärutbildning och hon har tagit dubbla dykcertifikat. Tester visar också att hennes reaktions- och koncentrationsförmåga är mycket god.
Trots att minst 25 rymdfarare har omkommit, de flesta i samband med start och landning, känner Anna ingen rädsla.
– Som astronaut utför man uppgifter som är väl inövade. Det ger trygghet. Man är väl insatt i riskerna och är där frivilligt.
Till sist berättar Anna om sitt livs första fallskärmshopp.
– När de öppnade flygplansdörren på 3 200 meters höjd och jag kröp dit, bultade mitt hjärta ordentligt.
– ”Varför gör jag det här?” tänkte jag. Men i samma ögonblick som jag föll fritt visste jag varför …
– Känslan var enorm. Jag längtar verkligen efter att få göra om det!

Av Mats Å Johansson Foto: Leif Boström

LÄS OCKSÅ:
Eline klarar allt med bara en hand.
Berete, 63, blev knivhuggen på jobbet.
Cecilia: Jag har kräkfobi.

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons