Annons

Annons

Maria, 37 år: Bråket om barnen knäcker mig

 

I somras bestämde jag och min man oss för att separera. Sedan dess har livet varit mer eller mindre helvetiskt. Framför allt för barnens skull försöker jag hålla mig uppe. Jobbet sköter jag än så länge, men jag har varit sjuk då och då. Jag orkar helt enkelt inte gå dit vissa måndagar, då helgen mest har bestått av gräl, tårar och elaka ord.

Annons

Jag är rädd att barnen, elva och nio år, tar skada av detta. Bråk är tyvärr inget nytt för dem, min man och jag har nog bråkat de senaste fem åren…

Jag vet inte riktigt varför allt gick snett. En del berodde kanske på att min man blev arbetslös en tid och då tog han ut sin bitterhet på mig.

Tack och lov fick han nytt jobb förra året. Och det var då vi insåg att vårt förhållande hade tagit slut. Det värsta är att han pratar illa om mig inför barnen. Han säger att jag är nervig och klen i huvudet. Sanningen är att jag bara är trött.

Det känns som om han pratar elakt om mig för att göra sig själv stark och få ensam vårdnad.

Jag fasar för en vårdnadstvist. Socialen har varit inkopplad, men just nu försöker vi lösa våra problem själva.

Det känns som om vi står och stampar på samma fläck. Ingen av oss har ens skaffat ny bostad som vi skulle kunna ”fly” till. Det känns helt fel alltihop. Hur ska vi kunna samarbeta som separerade när vi inte har kunnat det på flera år?

Tacksam för råd. Jo, jag vet, familjerådgivning. Men jag vet inte hur jag ska få dit honom.

 

Anne-Marie Furhoff, familjerådgivare, ger råd:

Börja leta efter en bostad!

Ni har fastnat i en total låsning, där ni för närvarande bara gör varandra illa. Det tar på krafterna och försvårar separationen.

Du bör nu fokusera på att få till stånd en konkret förändring, för dig själv och barnen. Det handlar i första hand om att du börjar leta efter en lämplig bostad, oavsett vad din man vill.

Bara om du sätter en tydlig gräns kan din man möjligen inse att ert förhållande är helt slut och att han inte har någon makt över dig längre.

Dessutom ska ni igenom en juridisk skilsmässa. Det bästa är förstås om ni lämnar in en gemensam ansökan till tingsrätten, men om din man inte är samarbetsvillig kan du göra en ansökan själv.

När det gäller barnen är det viktigaste för dig och dem att du koncentrerar dig på att åstadkomma en bra miljö och omvårdnad.

Även i detta kan din man givetvis i värsta fall försöka sabotera, men du får inte låta dig påverkas av det.

Till sist gäller det att du inför dig själv, och även vid en eventuell juridisk prövning, kan känna att du har gjort ditt yttersta för att det ska bli bra för barnen.

 

 

 

LÄS OCKSÅ


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…