Annons

Annons

Grattis alla fruntimmer (och Fredrik)

I dag börjar fruntimmersveckan – med en karl. Statistiskt sett börjar det också regna, så duka gärna fram namnsdagstårtorna inomhus!

Annons
jordgubbar tårta fruntimmersveckan

Dags att fira fruntimren i ditt liv. Ja, och så Fredrik förstås.

Kungligt misstag. Fruntimmersveckan har vi firat ända sedan 1827, då den blivande kung Oscar I:s och Josefinas väntade dotter, som skulle heta Emma, hedrades med en egen namnsdag mitt i sommaren. Men ut kom i stället en pojke, prins Gustaf, och någon liten prinsessan Emma föddes aldrig. (Däremot fick Oscar så småningom ihop det med hovstallmästarens dotter Emelie Högqvist…)

Helgonlik start. Ett embryo till fruntimmersvecka hade Sverige redan under medeltiden, då man den 20–24 juli firade fyra kvinnliga helgon: Sankta Margareta, Sankta Praxedis, Sankta Maria Magdalena och Sankta Christina. 1698 tillkom Sara (efter Abrahams hustru) och 1755 förlorade Praxedis sin namnsdag till Johanna.

Förlängt firande. Även Finland firar fruntimmersveckan, men där kallas den Naistenviikko och är sju dagar lång. Finländarna inkluderar också betydligt fler namnvarianter i sin kalender och hedrar sammanlagt hela 32 kvinnor under veckan. I Sverige försvann de flesta av namnvarianterna i och med 2001 års namnsdagslängd.

Molnmagnet. En mindre vanlig – och definitivt mindre tjusig – benämning på fruntimmersveckan är ”pisseveckan”. Enligt den gamla Bondepraktikan brukar veckan nämligen vara regnig. Sara kallades ”lip-Sara” och även Margareta och Magdalena gråter gärna, sades det. Bara fyra år – 1901, 1947, 1955 och 1959 – lär fruntimmersveckan ha varit helt regnfri i Sverige.

Namnsdagsbarn för namnsdagsbarn:

18 juli: Fredrik
Germanskt namn som betyder ”fridsfurste”. Cirka 95 000 män heter Fredrik i Sverige.

19 juli: Sara
Semitiskt namn som betyder ”prinsessa” eller ”härskarinna”. Sara var ett vanligt kvinnonamn i Sverige redan på 1400-talet, men fick vänta nästan 300 år på en plats i almanackan. 1988 och några år framåt fick namnet ett rejält uppsving tack vare Mauro Scoccos dunderhit ”Sarah”.

20 juli: Margareta/Greta
Härstammar från ett gammalt persiskt ord som betyder ”pärla”. Margareta har länge varit ett av våra vanligaste kvinnonamn – på 1950-talet faktiskt det allra vanligaste. De småflickor som idag döps till Margareta får det dock oftast som andranamn. Kortformen Greta har ökat kraftigt i popularitet de senaste 20 åren.

21 juli: Johanna
Femininform av Johannes, från hebreiska Jochanan som betyder ”Herren är nådig”. I det gamla bondesamhället döpte man gärna sina döttrar till Johanna, och namnet fick ny skjuts på 1980- och 1990-talen.

22 juli: Magdalena/Madeleine
Magdalena betyder helt enkelt ”från Magdala”, och den bibliska Maria Magdalena kallades så för att skilja henne från Jesu mor. Den franska varianten Madeleine har använts i Sverige sedan 1700-talet. Efter prinsessan Madeleines födelse 1982 fick namnet ett uppsving, men nu finns det inte ens med på topp 100-listan.

23 juli: Emma/Emmy
Tyskt ursprung, kan betyda ”den värdiga och vackra” eller ”stor, väldig, universell”. Namnet Emma har knipit första- eller andraplatsen på den svenska tio-i-topplistan varje år sedan början av 1990-talet. Emmy har engelskt ursprung och betyder ”ihärdig, flitig”.

24 juli: Kristina/Kerstin
Betyder inte överraskande ”den kristna” och var som allra mest populärt på 1940- och 1950-talen. Kerstin, en gammal försvenskad form av Kristina, var ett populärt dopnamn under 1930-, 1940- och 1950-talen, men är i dag ovanligt som tilltalsnamn bland yngre.

Av Anna Lundegårdh  Foto: Sjöberg Bild

 

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons