Annons

Annons

Svenskan som dyrkade Hitler

Hon levde ett högborgerligt liv i 
Stockholm. Men Carin Göring föll 
rakt i armarna på en av nazi-Tysklands mest fruktade män och blev Sveriges mest kända ivrare för den nya nationalsocialismen.

Som dotter till friherren och översten Carl Fock tillhörde Carin adeln och rörde sig i Stockholms 
finare kretsar. Väl besuttna män tjusades av både hennes utseende och vältalighet och tävlade om brunettens gunst. Baron Nils von Kantzow fångade hennes hjärta och paret fick en son. Framtiden fanns under kristallkronorna.
Men Carin von Kantzows känslor tog henne någon helt annanstans. När hon den 20 
februari 1920 befann sig på Rockelstad slott i Sörmland och Mary, en av hennes fyra systrar, anlände tillsammans med svågern och greven Eric von Rosen klev även en före detta tysk krigspilot ur luftfordonet, vid namn Hermann Göring. Och det var kärlek vid första ögonkastet.

Annons

Carin gav denna silverklocka som gåva till sin Hermann, med inskriptionen Till min älskade Herman, Waidmannsheil, för alltid från hans Carin”. Inuti fanns ett porträtt på Carin.

”Den enda jag kan älska”

”Du anar inte hur rar han är mot mig, så hjälpande och kärleksfull. Jag är så lycklig med honom. Han är den enda man jag kan älska och jag är ledsen över misstaget jag gjorde när jag gifte mig med Nils. Min Hermann är så tapper i alla de svårigheter som han har att kämpa emot”, skrev Carin senare i ett brev till sin syster Lily.
Hermann Göring hade i brist på anpassning till samhället
efter första världskriget börjat intressera sig för den nationalsocialistiska rörelsen kring den österrikiska korpralen Adolf Hitler. Det var långt innan han blev fruktad som nazi-Tysklands grymme andreman.
Carin rymde från Nils och 
åttaårige Thomas och flyttade med Hermann till Tyskland. 1923 gifte de sig i München och i november samma år i samma stad besköts Hermann under den så kallade Ölkällarkuppen, när Hitler och hans brunskjortor försökte ta över makten. Värken efter skottskadan resulterade i att Hermann Göring blev beronde av morfin och tvångsinskriven på Aspuddens sjukhem i Stockholm hösten 1925. Den aggressive patientens vansinnesutbrott gjorde sjuksystrarna livrädda för att rentav bli mördade.
Men Hermann hade stadigt stöd av sin hustru, trots hennes familjs djupa bryderier över
 valet av livskamrat.
”Vi är som Tristan och Isolde.* Vi har svalt kärleksdrycken och är hjälplösa, så extatiskt hjälp
lösa under dess effekt”, berättade Carin för systern Fanny i ett brev.

Hermann Göring och Carin.

Även många är efteråt mindes advokat Carl Ossbahr, som tillhörde vänkretsen i Stockholm middagarna med paret Göring:
”Hela atmosfären i deras hem gav en känsla av något onaturligt. Ibland visste man inte vad som var verklighet och vad som var fantasi hos Carin. Hermann gjorde vad Carin ville. Hennes önskan var hans lag. Hermann var den mest förälskade av de två, han dyrkade Carin.”
Carin och Hermann var i ständiga ekonomiska trångmål. I Carins många brev från Tyskland till sin mamma Huldine vädjades oförtäckt om finansiellt stöd. Det trygga borgerliga livet i Stockholm hade ersatts av ett mer ovisst i ett främmande land med en trolovad med stenhård strävan efter politisk makt, ett engagemang som också påverkade Carin. Hon var inget oskuldsfullt bihang. I sina försändelser hem till Sverige berättades också om en alldeles speciell herre:
”Hitler är ett geni, en så stor man tror jag inte vi haft i världen sen hundra år. Jag dyrkar honom fullkomligt, ju mer jag ser av honom ju mer jag ser hur klok och beskyddad han är. Hitler är oförfalskad, full av sanningskärlek och glödande tro. Jag tror och känner att hans tid kommer.”

Carin Göring avled den 17 oktober 1931 och begravdes på Lovön. Hermann Göring lät 1934 föra hennes stoft till en grav på sitt lantställe Carinhall. Några år efter krigsslutet 1945 kremerades hennes kropp och askan fördes till Lovön där hon gravsattes en andra gång.

Efterlysta av polisen

Eftersom Hermann Göring var efterlyst för medverkan i kuppförsöket i München, och likaså hans svenska fru, tvingades paret att fly utomlands, till Österrike och Italien och sedan till Sverige. Våren 1925 bosatte sig Hermann och Carin på Odengatan 23 (nuvarande 27) i Stockholm. Året efter utlystes amnesti för dem som deltagit i 
Ölkällarkuppen. Men först år 1928 flyttade paret tillbaka till Tyskland, då Hermann omedelbart blev ett toppnamn i det
 nybildade Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet.
Hennes makes förtrogenhet med Adolf Hitler gjorde Carin till en av få kvinnor i nazisternas inre krets. Hermann skötte kontakterna med industrierna och storkapitalet och tog gärna draghjälp av sin hustrus skönhet och karisma. Då Hitler inte var gift sågs Carin som nazismens första dam. Führern kallade henne för ”nationalsocialismens maskot”.
Carin Göring fick aldrig uppleva Tredje rikets uppgång och fall. 1930 lades hon in på ett tyskt sanatorium på grund av ett medfött hjärtfel. Men det hindrade henne inte från att vara en livlig anhängare av nationalsocialismen. ”Här är nästan hitlerianskt, judar mottagas här inte. Och det är så skönt och fridfullt i detta judefyllda land”, meddelade hon besökarna.
På hösten året därpå fick hon en hjärtinfarkt och avled. Dagen innan hade hon medverkat vid sin mors begravning i Stockholm.
”Vad livet blivit underligt, så annorlunda än jag tänkte mig, så mycket djupare och smärtfullare. Det fanns nästan ingenting kvar mer av mig själv som jag var, drömmande, ömtålig, överkänslig. Jag har blivit så härdad och mitt hjärtas hölje så hårt”, hade Carin berättat i ett brev till sin mor den 8 september 1930.

Lämnade sonen 
dog olycklig

Sonen Thomas von Kantzow, som mer eller mindre lämnades vind för våg av sin mamma, kom aldrig över sveket. ”Tänk så oförskyllt olyckligt mitt liv blev”, sa han ofta. I Leonard Mosleys kända Hermann Göring-biografi från 1974 beskrivs Thomas som ”en av de sorgsnaste människor jag någonsin har mött, han dog besviken efter ett förstört liv”.
På sin 43-årsdag den 21 oktober 1931 fördes Carin Göring till sin sista vila i familjegraven på Lovö kyrkogård i Stockholm. Men hennes man ville ha sin älskade i Tyskland. Sommaren 1934 grävdes Carins kista upp och fördes till Carinhall utanför Berlin. Hermann hade låtit bygga om en jaktstuga till ett avgudatempel fyllt med foton och annat till hustruns minne. Vid den andra jordfästningen var Hitler en av de närmast sörjande. Göring återgav Carins död som en händelse som fick honom att släppa alla hämningar, vilket senare skulle visa sig betyda åtskilligt.
År 1951, efter att Hermann Göring sex år tidigare gett order om att Carinhall skulle sprängas innan Röda armén nådde fram, hittades en kropp som man trodde var Carins. Den kremerades och askan fördes i hemlighet tillbaka till Lovön. 40 år senare upptäcktes en tidigare okänd kista i Carinhalls
ruiner och efter rättsmedicinsk identifiering av benrester framkom att den och ingen annan var Carins kista. Slutligen låg nazisternas första dam begravd i Stockholm.

* Tristan och Isolde är huvudfigurer i en keltisk medeltida riddarroman.

Text: Hasse Gänger
Foto: IBL
Källor: ”Carin Göring skriver hem” av Björn Fontander, ”Carin Göring – Nazitysklands svenska ikon” (Populär Historia 2002), wikipedia.se

Läs också: Inez Magnusson 
– Sveriges största kvinnliga svindlare

 

LÄS OCKSÅ


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…