Annons

Annons

Hunden Sigge fastnade på en klipphylla i mörkret…

Gps:en räddade vår jyckes liv! Drevern Sigge är världens odrägligaste och hungrigaste hund. Han kan inte gå i koppel och äter såväl mössor som elsladdar. Men när han var i riktig jaktknipa gjordes en enorm räddningsinsats…

Försvunnen hund

Hunden Sigge 1,5 år var försvunnen och hittades av husse Lars på en klipphylla tack vare GPS. Lillmatte Matilda och Lollo kan inte sluta krama Sigge.

Drevern Sigge är en stark personlighet och en fantastisk jakthund.
– Snygg är han också, säger hans matte, förskolläraren Lollo Nilsson, 48, i Kvibille.
– Prisbelönt vacker, fortsätter hon. När Sigge varit riktigt bedrövlig tröstar jag mig med en titt på hans rosetter.
– Sigge kan inte ens gå i koppel. Egentligen är han världens odrägligaste hund!
Lollos make, Lars Nilsson, 57, som jobbat på Smedjan i Kvibille i 40 år, har jagat så länge han kan minnas.
– I mitt föräldrahem fanns flera jakthundar, berättar Lars. Och Lollo har också vuxit upp med hundar. Men som vuxna tyckte vi länge att fyra barn räckte.
– Ja, vi intalade oss att vi skulle köpa nya möbler när barnen blivit stora, säger Lollo.
– Nu har de äldsta flyttat hemifrån och döttrarna Lovisa och Matilda är 14 och 9 år. Men med två hundar i huset lär vi få fortsätta laga möblerna med silvertejp!
Egentligen skulle Lars och Lollo bara haft en hund – drevern Viggo som fyller tre år nu i april.
– Viggo är också världens finaste, säger Lollo. Men när vi ställde ut honom fick vi höra att han var både sned och vind.
– Dessutom morrade han åt domarna. Det kan nog ha bidragit till deras förringande omdöme!
– Ett större bekymmer var att Viggo visade sig ha lungödem, påpekar Lars. Han funkar bra här hemma, men klarar inte av att driva rådjur någon längre tid. Hunduppfödaren gav oss Sigge som ersättning…

Annons

Tuggar på sänggavlar, vantar och internetsladdar

Lollo glömmer aldrig när de i november 2014 kom till kenneln i Sätila för att hämta Sigge, som då var tio veckor.
– Sigge kom springande emot oss i mörkret, han var otroligt kärvänlig. ”Tänk om det är den här vi ska få!”, utbrast Matilda. Det var nästan för bra för att vara sant!
I några timmar var allt frid och fröjd. Sedan tuggade Sigge i sig ett hörn av dubbelsängen, som Lars och Lollo köpt ett halvår tidigare.

”Med två hundar får vi fortsätta laga möblerna med silvertejp”

– Nu har vi inte en knopp kvar på nattygsborden eller hallbyrån, konstaterar Lollo. Jag misstänker att Viggo hjälper Sigge, men jag har inga bevis för det. Viggo är en riktig ögontjänare.
– Det kan man inte anklaga Sigge för att vara, fortsätter Lollo. Om man någon gång är lite morgontrött hoppar han upp och tar frukostmackan ur handen på en!
– Ja, Sigge är matfrisk, intygar Lars. Han äter allt – till och med sallad, elsladdar och mössor!
– Barnens kompisar har blivit av med halsdukar, vantar och mössor, förklarar Lollo.
– Det hjälper inte att lägga sådant på hatthyllan. Om det så bara sticker ut en tofs, hoppar Sigge upp. Han kan inte låta bli!
För ett år sedan kom Lovisa springande uppför källartrappan. ”Mamma, mamma, Internet fungerar inte!”
– En tonåring utan Internetuppkoppling är inte heller så lätt att tas med, hävdar Lollo.
– Det visade sig att Sigge hade gnagt av Internetanslutningen också. Vi lyckades tvinna ihop sladden hjälpligt, men telefonen var opålitlig och TV-bilden var skakig, ända tills min bror, som är elektriker, kom hit och gjorde en ordentlig reparation!

Hunden Sigge tillsammans med husse Lars.

Hunden Sigge tillsammans med husse Lars.

Under jakten försvann plötsligt Sigge

I maj 2015 firade Lars och Lollo sin femtonde bröllopsdag på en camping i Strömstadstrakten.
– Vi fick av förklarliga skäl ingen hundvakt, berättar Lars. Så vi tog med oss Viggo och Sigge till stugan vi hyrt.
– Hundarna betedde sig riktigt anständigt under den turen. De skällde inte så mycket som de brukar. De sov till och med på golvet.
– Ja, kors i taket, utbrister Lollo. Här hemma sover de på mitten av vår dubbelsäng. Det är så att Lars och jag riskerar att bli utknuffade, åt var sitt håll!
– Men allra värst är maratonloppen mellan sängkammaren och köket. Upp i sängen, runt och så ut i köket och tillbaka…
– Sigge och Viggo har rätt roligt ihop, säger Lars. Brottas gör de också…
Nyligen var Lars ute och jagade med Sigge.
– Sigge drev ett rådjur och jag satt på pass och väntade, berättar Lars. Eftersom jag hade satt på Sigge ett GPS-halsband, kunde jag följa hans framfart på mottagarskärmen.
– Men plötsligt slutade den lilla hundsymbolen att röra på sig. Den var helt stilla, ett par kilometer från den plats där jag befann mig.
Lars första tanke var att Siggehade tappat halsbandet. Sedan blev han orolig. Tänk om Sigge har mött ett vildsvin?
– Jag tog min fyrhjuling och körde mot den plats där Sigge enligt GPS:n befann sig.
– Det var en eländig terräng. Till slut fick jag syn på Sigge. Han hade sprungit rakt ut vid en ravin och landat på en liten klipphylla tre, fyra meter längre ner. Runt omkring var det ett avgrundsstup på kanske 20 meter…

Brandmannen tappade ficklampan i ravinen

Lars försökte nå Sigge, men kom fram till att han riskerade livet.
– Det började skymma och vi var nog ungefär lika rädda, Sigge och jag. Då fattade jag beslutet att gå därifrån.
– Sigge började stortjuta när han såg mig vända om. Det gjorde ont i mitt hjärta!
Från en plats där mobilen hade täckning kontaktade Lars Lollo som ringde Räddningstjänsten.
– Efter en stund kom två brandmän, en kille och en tjej. Vi hade svårt att hitta tillbaka – nu var det riktigt mörkt och Sigge slutade skälla när vi närmade oss…
Räddningstjänsten sände förstärkning för att klara av situationen.
– En av de nyanlända brandmännen – en väldigt handlingskraftig kille – tog sig ner mot stupet. Han hade en ficklampa, men den tappade han. Det enda han såg var GPS-halsbandets gröna lilla prick.
– Killen hade inget rep, så han måtte ha greppat en slypinne, samtidigt som Sigge sträckte sig upp emot honom. Med risk för sitt eget liv fick killen tag på Sigge. Lättnaden var stor!
Sigge må vara världens bedrövligaste hund, men den där kvällen var det ingen som hade något ont att säga om honom.
– Lars började gråta så fort Sigge och han kom innanför dörren, berättar Lollo. Och döttrarna och jag kramade om Sigge och gav honom några extra köttbullar. Viggo var också väldigt glad!
– Utan GPS-halsbandet hade vi aldrig hittat Sigge, säger Lars. Då hade han svultit ihjäl där på klipphyllan.
– Det är en fruktansvärd tanke, instämmer Lollo. Sigge är ju så sällskaplig, snäll och god!
Ett par veckor senare berättade en grannfru att en fönstertittare hade varit i farten. Gissa vem?

Av Mats Å Johansson Foto: Leif Boström

LÄS OCKSÅ


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…