Annons

Annons

Jag brann som en fackla!

Hans träffades av flera tusen grader varm ljusstråle: Elektrikern Hans Thedin glömmer aldrig hur han kände sig när han träffades av en flera tusen grader varm ljusbåge. Han var ju inte färdig än. Han ville se sina pojkar växa upp och se sin fru igen hann han tänka innan kroppen fattade eld…

Annons

thedin

Noggrann, omdömesgill och försiktig med 30 års yrkeserfarenhet. Dessutom väl insatt i elsystemet i Wallhamns import- och exporthamn på Tjörn, där han utförde ett installationsarbete.
Det som hände elektrikern Hans Thedin borde inte ha hänt.
– Ändå hände det, säger Hans, 53, när vi träffar honom och hans två år yngre hustru Christina i deras villa i Skärhamn på Tjörn.
I mer än 33 år har de hängt ihop. Hans hade spanat in Christina som var klasskamrat med hans lillebror. ”Bjud med henne”, föreslog han brodern inför påskfesten 1982. Resten är historia och resulterade i sönerna Erik, 22, och Viktor, 19, som nu står på egna ben.
Livet rullar på trots att det var nära att ta slut den där fredagen för drygt fem år sedan.
– Jag skulle bygga ut en stor central och råkade tappa en liten metallbit i ett skåp med starkström, berättar Hans. Det korrekta hade varit att stänga av strömmen, men då hade arbetet på lackverkstaden i andra ändan av byggnaden blivit stillastående i tio minuter. Jag ville inte besvära. Jag tänkte att jag skulle klara det ändå, jag skulle vara försiktig.
Han petade med en skruvmejsel som råkade komma i kontakt med en fas. Han hade hörselskydd på sig, men hörde ändå hur det gurglade till när 500 ampere kortslöts.
– Det lät som när man matar en svets, säger han. En flera tusen grader varm ljusbåge kom emot mig och jag tänkte att jag inte var färdig än. Jag ville ju se mina pojkar växa upp och se min fru igen.

”De såg först inte vem jag var – så svartbränd var jag”

Hans glasögon var svarta efter den oväntade smällen. T-shirten brann. Första tanken var att han skulle rulla sig på marken för att släcka elden. Men asfaltplanen utanför var täckt av byggskräp och skrot.
Som en levande fackla sprang han 30 meter utefter byggnaden, rundade den och slet upp dörren till lackverkstaden.
– Jag skrek till personalen om hjälp, ville att de skulle ringa efter ambulans eller helikopter och ta spolslangen och kyla mig med ljummet vatten. De kände ju mig, men såg först inte vem jag var – så svartbränd var jag.
När larmtjänst försäkrat att helikoptern var på väg bad Hans killarna på lackverkstaden att ringa till Christina.
– Killen som ringde sa att Hans var brandskadad och skulle föras till Sahlgrenska. ”Han är vid medvetande”, sa han. Sedan hörde jag helikoptern i bakgrunden.
Christina kontaktade Hans föräldrar, syskon och de båda sönerna. Sedan skjutsade Hans lillebror henne till Sahlgrenska.
– Hans har aldrig varit fåfäng, säger hon. Jag oroade mig mer för hans händer än hans ansikte. Han är oerhört händig och har alltid något pilligt projekt på gång. Ett liv med sönderbrända stumpar till händer är nog det värsta som kan drabba honom. Jag hann tänka väldigt mycket under den där 45 minuter långa bilfärden…
Det dröjde innan Christina och brodern fick se Hans. En sköterska informerade dem om att han hade 30-procentiga brännskador. ”Det här ska nog gå bra”, sa hon.
– Jag hade aldrig tidigare varit på en intensivvårdsavdelning, berättar Christina. Att se Hans ligga där, nedsövd, bandagerad som en mumie, med slangar överallt… Det var en chock!
Efter två dygn flyttades Hans – fortfarande sövd – till Brännskadeenheten i Linköping.

Hans Thedin 53 / Skärhamn / I aug 2010 drabbades elektrikern Hans av en allvarlig elolycka på arbetsplatsen / fördes svårt brännskadad till Linköpings Lasaretts brännskadeavd. Lång o arbetsam rehabilitering men idag är Hans tillbaka igen. Hustru Christina förstås glad över att allt slutat väl / Se manus: Här Hans o Christina

Hans Thedin 53 / Skärhamn / I aug 2010 drabbades elektrikern Hans av en allvarlig elolycka på arbetsplatsen / fördes svårt brännskadad till Linköpings Lasaretts brännskadeavd.
Lång o arbetsam rehabilitering men idag är Hans tillbaka igen. Hustru Christina förstås glad över att allt slutat väl / Se manus: Här Hans o Christina

Hallucinerade och fick stafylokocker

– Där väcktes han en vecka efter olyckan, berättar Christina. Han var svårväckt och eftersom han fick morfin hallucinerade han.
– Jag hade sålt en motorbåt dagen innan olyckan, berättar Hans. Alla dessa pengar – jag var övertygad om att sjukhuspersonalen tänkte döda mig för att komma över dem. Sköterskorna var dessutom inga riktiga människor. De var robotar!
– Hans insisterade på att pojkarna och jag skulle ta honom därifrån, säger Christina. Han ville också att vi skulle slita av sköterskorna kläderna så att vi med egna ögon kunde se att de var robotar. Även om vi visste att han hallucinerade var det väldigt jobbigt…
Hur många operationer Hans genomgick tappade han räkningen på.
– De flyttade mycket skinn från benen till armarna och överkroppen, berättar han. De gjorde ett fantastiskt bra jobb.
Efter fyra och en halv vecka flyttades Hans till Sahlgrenska och sedan blev det blev prat om vård i hemmet.
– Då fick jag panik, ler Hans. Jag kunde ju knappt ta mig på toaletten själv. Men hemsjukvården var fantastiskt bra. Dessutom hade jag ju mina nära och kära här hemma. Det betydde mycket.
– Hans fick stafylokocker i såren och de tycktes aldrig vilja läka, berättar Christina. Det var en riktigt jobbig tid. Även jag var sjukskriven. Men Hans var fantastisk. Han tränade på, klagade aldrig och deppade inte många minuter…

Håller numera föredrag för elektriker

– Jag hade idén att jag skulle kunna börja jobba heltid efter några månader, säger Hans. När jag insåg att det kunde ta år tappade jag sugen. Men sedan kom jag fram till att det bara var att fortsätta träna.
– Redan i november samma år som olyckan, var vi och såg Björn Skifs och Robert Gustafsson uppträda i Göteborg, påpekar Hans. Då såg jag fortfarande rätt jäklig ut. Publiken tittade nästan lika mycket på mig som på artisterna.
I september 2011 började Hans arbeta 50 procent. Sedan juli 2012 arbetar han heltid.
– Jag får smörja in mig väl och undvika solen, säger han som fått uppleva både sin egen och hustruns 50-årsdag och fått se båda sönerna ta studenten.
– Det som hänt har fått oss att leva lite mer i nuet, säger Christina. För tre år sedan var vi på bilsemester i Toscana, vår 20:e bröllopsdag firade vi på Bornholm och i somras var vi i Dubrovnik. Några riktigt fina segelturer har det också blivit!
I år har Hans hållit föredrag för andra elektriker, med budskapet: ”Stäng av strömmen!”
– Jag var lite tveksam till att fokusera på mitt misstag, säger Hans. Men om jag kan förhindra en enda liknande olycka så är det bra. Varenda elektriker tycks någon gång ha pillat där de inte borde!

Av Mats Å Johansson Foto: Leif Boström

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons