Annons

Annons

Jag vill kräva mobilvett av barn och vänner

Jane känner sig bortvald när folk plockar fram sina mobiler i tid och otid när hon bjudit in dem. Nu undrar hon hur hon ska förhålla sig till sina mobilberoende barnbarn och vänner.

mobilanvändning

Jane, har ledsnat på att alla bara sitter med sina telefoner.

Jag har varit skild i många år och har haft stor glädje av arbetskamrater och väninnor. Någon ny man har jag inte sökt, haft några korta förbindelser bara. Men jag har haft det bra ändå. Barnen är utflyttade och jag rår mig själv.

Annons

Jag har alltid haft ett gästfritt hem, både när barnen var små och även på senare år. Men på något konstigt sätt tycker jag inte det är lika roligt eller självklart längre att bjuda in vänner eller familj. Och jag säger inte lika ofta ”titta in” som jag har gjort. Jag tror det är mobilernas fel och alla plattor folk har.

Det känns som om ingen längre har lust att bara komma hem till mig och träffa mig, samtala, prata som vi alltid gjort. Mobilerna är i vägen. Och de gör ju också att folk inte har samma sällskapsbehov längre som det verkar. Det finns sällskap på twitter och facebook.

Känner sig bortvald och besviken

Jag använder själv bara mobilen när det är nödvändigt, den är praktisk ibland. Men annars föredrar jag vanlig telefon och verkliga möten i stället för mail och sms. Men det är jag visst snart ensam om. Jag tycker det är helt oartigt av andra vuxna när vi är på så kallad ”tjejträff” (vi är alla 65 plus) och de flesta sitter och läser och bläddrar och visar bilder och sms:ar medan vi äter. I stället för att prata.

Det är likadant när väninnorna kommer hem till mig, fast de vet att jag inte är så road, milt sagt. Och barnen och barnbarnen sitter helt ogenerat vid matbordet och bläddrar och skriver de också, samtidigt som de försöker äta och pratar med mig lite förstrött, låtsasartigt. Då känner jag mig bortvald, utanför det moderna livet, hopplöst omodern och besviken på samma gång. Kan jag kräva en mobilfri samvaro, undrar jag. Eller måste jag bli mer och mer ensam?

Jag oroar mig också för barnen, barnbarnen och framtiden för dem. Hur kommer det att bli för dem? De ser ju inte varandra i ögonen längre, har inte tid att prata eller lyssna längre stunder. Allt ska gå så fort. Jag förstår inte hur de ska kunna nå och förstå varandra på djupet så som det blivit. Vilken konstig värld. Kan jag få dem att ändra sitt beteende, sina vanor, när de är hos mig? Hur gör jag då?
/Jane

LÄS OCKSÅ: 10 budord till alla som har mobil borde fälja

Bjud in vännerna och låt alla få säga sitt

Anne-Marie Furhoff, familjerådgivare: Av någon anledning känner du dig mer ensam nu än förut och då söker du förstås en förklaring. Och du har börjat tänka att det kan bero på alla mobiler. Visst är det så, att mobilen har blivit mer närvarande i umgänget på senare år. I och med att den har så många funktioner (kamera, kontakter, handla, film, att söka på nätet) blir många också mer beroende av den. De flesta sköter användningen snyggt och prioriterar direktkontakt när man ses. Men visst finns alltid avarter.
När det gäller egna barn och barnbarn kan man naturligtvis säga ifrån att man inte gillar mobilanvändning vid matbordet. Där har man förhoppningsvis relationer som tål sånt.
Med vuxna vänner får man vara mer försiktig så det inte uppfattas som ”fostran”. Däremot kan du i vänners lag föra ett allmänt samtal om mobilens nya roll i umgänget. Då kan alla, med respekt för de andra, säga vad man tycker. Där är en möjlighet att låta dem få veta hur du känner det. Eventuellt får du insikt i hur vännerna tänker. Det kanske inte alls handlar om att de är ointresserade av dig, utan att det är av obetänksamhet.

LÄS OCKSÅ


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…