Annons

Annons

Lill-Babs: Jag kan sakna en livskamrat

Annons

Lill-Babs

Efter ett år med både glädje och sorg har Lill–Babs njutit av sommaren i sitt älskade Järvsö. Hon har en stor familj och många vänner, men ibland kan hon sakna en livskamrat.
– Vem vill leva ensam egentligen, säger hon.

Barbro ”Lill–Babs” Svensson är precis så levande och pratig och glad som man tänkt sig. Trots att hon nyss vinkat av helggästerna dukar hon raskt fram sockerbullar och mamma Britas kardemumma–kringlor samtidigt som hon lägger värmande fårskinn på de rustika träbänkarna på uteplatsen. När hon berättar om den gångna helgen förstår man att här är alla välkomna. Förutom dottern Kristin Kaspersen och hennes två barn kom även hennes förra barnflicka med pojkvän.
– Ja och sedan kom också barnflickans bror och föräldrar. Det var så fantastiskt trevligt, säger hon.
Lill–Babs är still going strong, full av energi och har inga planer på att trappa ner eller lägga av.
– Jag fortsätter så länge jag är ung, säger hon och skrattar.
Hon är fortfarande väldigt efterfrågad som artist och får massor av energi genom jobbet.
– Att gå ut på scenen och se hur det kommer leenden eller tårar, hur man nuddar vid olika människors känslor, det är fantastiskt.

Jag är stolt över att vara så folkkär

En lång karriär som aldrig dalat är nära på unikt.
– De flesta gör comeback men jag har aldrig behövt göra det under 60 år.
Hon är folkkär på ett väldigt påtagligt sätt och tycker att begreppet fått en oförtjänt dålig klang.
– Jag tycker att man ska vara stolt om man är det. Man kan känna sig väldigt älskad av en publik.
Det märks inte minst när hon besöker ”Caffären”, ett kombinerat kafé och affär i Järvsö, som sommartid lockar många besökare.
Här flockas både unga och gamla kring henne för att ta bilder, prata lite och kanske få en kram eller en autograf av stjärnan.
– Jag är beredd på det när jag kommer hit och ställer självklart upp, säger hon.
I huset intill finns en utställning som berättar historien om hennes fantastiska resa från folkparkerna, turnéer och krogshower med unika bilder, scenkläder och en hel del kuriosa.
För Barbro Svensson, som tidigt blev hela Sveriges Lill–Babs, kan glädja sig åt en karriär där hon fått göra det mesta.
Bland musikaler, krogshower och finstämda samarbeten med poeten Lars Forsell har hon svårt att välja ut någon favorit.
– Hela mitt liv är en höjdpunkt. Jag är bara tacksam för allt jag fått göra, alla jag mött och alla fantastiska texter jag fått framföra.

Saknar sin syster
Strax nedanför huset ligger systern Birgittas hus. Hon dog för två år sedan och lämnade ett stort tomrum efter sig.
– Hon var alltid ute i trädgården och pysslade, jag saknar att se henne stå på huk där.
Samtidigt är Lill-Babs fortfarande omgiven av familj.
– Brorsan bor där, säger hon och pekar åt vänster, lillebror fem kilometer söderut och Monica nere på byn.
Huset i Järvsö ligger högt med en vidunderlig utsikt över blommande gröna ängar, älven Ljusnan och blånande berg. Genom hela karriären har hembyn varit ett andningshål där hon kan känna trygghet och lugn.
– När jag kommer hit, då är jag hemma.

Jag vill inte plastikoperera mig och se ut som alla andra

En operation nyligen tvingade Lill-Babs att dra ner på takten, men det stoppar henne inte från att pyssla i trädgården. Och den ständigt närvarande humorn har hon kvar.
Hon plockar fram en bild av den nya knäleden i titan på sin mobiltelefon.
– Det är så bra när man kommer upp i min ålder att det finns reservdelar till nästan allt!
Nackdelen med att inte kunna röra sig lika mycket har gjort att hon lagt på sig några extra kilon. Hon måste ju ”för fasiken” komma i scenkläderna och skämtar med fotografen på brett Järvsö–mål.
– Har du Doris Day–filter? När man såg henne på film på nära håll såg hon alltid perfekt ut, ett sådant vill jag gärna ha.
Att bli äldre är inget som skrämmer eller oroar henne.
– Om man är beredd på att bli äldre så är det något positivt, betydligt bättre än alternativet.
Men visst kan hon haja till när hon går förbi en spegel för att den yttre bilden inte stämmer med den inre. Och när äldsta dottern Monica nyligen firade 60 år samtidigt som Monicas äldsta dotter Jennifer fyllde 40.
– Herregud, det betyder ju att de är hundra år tillsammans! Jag har ett barnbarnsbarn som har körkort, det är obegripligt, säger hon och skakar på huvudet.
Att vara så offentlig hela tiden ställer krav på att ständigt se fräsch ut.
– Som Zarah Leander sa: jag kan fortfarande se bra ut, men det tar betydligt längre tid.
Även åldrandet tacklas med humor. Som när hon berättar vad en fyraårig grannpojke utbrast:
– Baboo, varför har du så många streck i ansiktet?
Att lägga sig under kniven har aldrig varit ett alternativ, även om hon tycker att det är upp till var och en.
– Jag vill inte plastikoperera mig och se ut som alla andra. Det kan hända att jag ändrar mig men nu vill jag inte det.


Lill-Babs

Har drabbats av svåra sorger
Det senaste året har inte bara bjudit ljus utan även mörker. Under våren dog förre svärsonen Dag Taylor hastigt. Han jobbade tidigare som dansare åt Lill–Babs och har två barn tillsammans med dottern Malin.
– Det är en sorg som inte går att beskriva. Han var så älskad, en fantastisk kille som jag kände väldigt väl. Dessutom var han ju pappa till två av mina barnbarn. De har haft det jobbigt så jag har funnits här för dem, säger hon.
Den 13 juni, precis när sommaren börjat somnade även vännen Magnus Härenstam in efter en längre tids sjukdom.
– Det är inget som är så jobbigt som när någon man tycker om dör, även om jag visste hur sjuk han var. Han sa ju ofta att sjukdomen inte skulle lura honom, han var så tapper.
Lill–Babs såg hans sista föreställning ”Morsning och Goodbye” och har ett ljust minne av ett möte med honom den 10 december.
– Vi var ett tiotal vänner som hade en privat nobelfest hemma hos Vicky von der Lancken. Magnus var alltid en gentleman och väldigt klok. Jag är så glad att jag fick lära känna honom, säger hon.

Lycklig över barnbarnen
Att bli äldre och se hur vänner i omgivningen försvinner är svårt.
– Men döden tillhör livet och jag har ingen ångest inför att dö. Det enda jag är rädd för är att bli liggande som ett paket, jag vill hellre somna in.
Men hon hoppas få vara med i många år till.
– Framförallt för att se barn och barnbarn växa upp och för att se vad som händer i världen, säger hon.
Hon brukar säga att hennes mamma och syster brukar hälsa på henne i form av fåglar. Vid deras foton i vardagsrummet brinner nästan alltid ett ljus.
– Jag tror att det finns någonting efter döden och jag känner mig trygg med det.
Den stora glädjen i hennes liv kommer från familjen och de har en tät kontakt.
När barnen flyttade hemifrån och skaffade egna familjer var det jobbigt att inte känna sig lika behövd.
– Men sedan kom glädjen i att få barnbarn och barnbarnsbarn. Det roligaste är när barnbarnen kommer och det blir lek och bus, det är underbart!
Lill–Babs har levt utan en man vid sin sida i många år och saknar en livskamrat samtidigt som hon inte aktivt söker efter en man.
– Fast vem vill leva ensam egentligen? Att träffa någon att dela sitt liv med, resa med, gå på bio med, det kan ju vara fantastiskt.

Vad beror det på att du inte träffat någon ny man?
– Ingen aning. Det är fasen ingen som sätter krokben på mig. Visst blir jag uppvaktad men inte på det viset, jag tror att många är rädda för kändisar.
Hon har väninnor som dejtat framgångsrikt på nätet men det är inget hon vågat sig på.
– Vad ska jag skriva då? Hej, Barbro heter jag, jag är scenarbetare, nej det går ju bara inte, säger hon och skrattar.

 Av Annika Sohlander Cassel Foto: Pernilla Wahlman

Visste du detta om Lill-Babs?

Lill-BabsFavoritsångerska: Ella Fitzgerald, för den perfekta tajmingen.
Senast lästa bok: ”The Prophet” av Khalil Gibran. Innehåller många visdomsord om barn, kärlek, vänskap.
Bästa egenskap: Oproblematisk, enkel att vara med.
Sämsta egenskap: Blyg har jag alltid varit. När jag är ute och handlar själv drar jag gärna ner kepsen i pannan. Jag har också svårt att hålla reda på nycklar
Ett extra roligt minne i jobbet: I Annie get your gun, Märta Ternstedt sjöng ”Jag har bott vid en cirkus i hela mitt liv” högre och högre ända tills jag äntligen vaknade till och sköt som det stod i manus.
Så börjar jag dagen: I Järvsö blir det dopp i poolen och sedan dricker jag kaffe
Livsfilosofi: Jag vill vara en god människa. Folk brukar säga ”du är så snäll” som något lite negativt men god anses mycket finare.
Det visste ni inte om Lill-Babs: Hon var god vän med prinsessan Lilian.
– Hon var underbar och hade en väldigt skön brittisk humor”.
De träffades på ett VM i Åre där Barbro föreslog att de skulle skrika: upp, upp, för att heja på åkarna i stället för att klappa händer. Efter det ropade Lilian: upp, upp med hög röst till Barbro som en hälsningsfras, även i offentliga sammanhang.
En dröm: Att barn och barnbarn ska få ha det bra.
Då känner jag mig liten? Bredvid Sanna Nielsen i högklackat och när folk börjar snacka om datorer.

 

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons