Annons

Marie Göranzon: Det finns något gudomligt mellan oss

Hon är dramatens grand old lady som har både barnen och maken på jobbet. Kärleken till Dramaten och Jan Malmsjö har varit de starkaste i livet - nu pockar barnbarnen på förstaplatsen. I vår spelar hon i "Markisinnan de Sade", men i höst väntar en större utmaning - att spela man.

Annons
I teaterlogen känner sig Marie Göranzon som hemma. Foto: Pernilla Wahlman.

I teaterlogen känner sig Marie Göranzon som hemma. Foto: Pernilla Wahlman.

Hon är en beräknande och maktlysten hycklerska som samtidigt älskar sina döttrar. Men ivern att stå kungahuset nära får ödesdigra konsekvenser.
– Det är spännande att spela Madame de Montreuil, jag upptäcker ständigt nya sidor hos henne. Och jag vet att det finns sådana mödrar överallt i dag med – jag har själv mött dem, säger Marie Göranzon så kraftfullt att det känns som om de lurar på rad utanför dörren.
Efter mer än halvt sekel på nationalscenen har Marie sannerligen förmågan att tala så att fantasin väcks till liv. Det är ju inte för inte hon ofta kallas Dramatens grand old lady. Och nu är det ”Markisinnan de Sade” som gäller. När vi ses har hon redan levt med sin rollfigur ett halvår, fast uppsättningen bara spelats ett fåtal gånger. Maria Bonnevie, som först gjorde titelrollen, blev sjuk strax efter den rosade premiären och ensemblen fick gå in i ännu en intensiv period med repetitioner. Bland annat tog Livia Millhagen över rollen som markisens plågade hustru och Marie Göranzons dotter på scenen.
– Jag var obegripligt nervös vid nypremiären, säger Marie uppriktigt. Jag var orolig för de andra och tänkte att om jag bara lyckades med första repliken så fick jag väl svimma sedan. Men oron försvann efter tio minuter.

Hämtat barnbarnen på dagis

Jag var själv där och upplevde hur hon fyllde hela den strama rokokoklänningen med sin själ. Det har bara gått ett par dagar sedan dess när hon tar emot mig i logen. Jordnära och magnifik på sitt eget chosefria sätt. Någon timme senare ska hon hämta yngsta barnbarnet Lisa, 3, på dagis och fira att hennes storebror Love fyller år. Det finns en varm moderlighet i Maries röst när barnbarnen kommer på tal och den dröjer sig kvar när hon talar om kollegorna Livia Millhagen och Maria Bonnevie som även tidigare spelat hennes döttrar. För sex år sedan gestaltade Marie Göranzon deras självupptagna mamma i ”Höstsonaten”, rollen som Ingrid Bergman gjorde i filmen. Och hon tillstår att hon känner sig lite som en mamma för dem i teatersammanhang och tycker att de är så begåvade båda två. Att hennes egna barn är i samma bransch är hon däremot lite kluven till.

Jag hade hellre sett att barnen blivit sjuksköterskor

– När det går bra för dem är glädjen dubbel men om det inte gör det blir ledsnaden dubbel den också, säger hon. Jag har alltid hållit mig neutral till deras yrkesval men rent egoistiskt hade jag hellre sett att de blivit sjuksköterskor. Det är ju också ett kall på liv och död.
Nu är ju sonen, Jonas Malmsjö, känd skådespelare och dottern, Lolo Amble, bland annat författare och regissör och hela familjen har emellanåt samma arbetsplats. I Maries och maken Jan Malmsjös gemensamma loge hänger fotografier på barn och barnbarn. Hon och Jan har varit gifta i drygt 40 år och här inne har de samlat kraft inför en mängd rollgestaltningar. Stjärnglansen vilar i den trivsamma enkelheten. Vi kommer in på deras kärlek när Marie berättar om sin syn på Gud.
Började i Dramatens garderob
– Mycket inom religionen är dumma påhitt av en massa gubbar, säger hon krasst. Jag tror på det gudomliga inom oss och känner att det finns en väldig kraft människor emellan.

Marie Göranzon är inte bara en firad skådespelare på både film och teater. Foto: Pernilla Wahlman.

Marie Göranzon är inte bara en firad skådespelare på både film och teater. Foto: Pernilla Wahlman.

Började i Dramatens garderob

Jag slänger fram frågan om det finns något gudomligt mellan Jan och henne och hon nickar begrundande.
– Ja, vi har en speciell känsla som övervinner allt. Det kände jag nog redan vid första mötet med Jan. Men jag visste ju inte att det skulle räcka så länge.
Ännu längre är hennes kärlekssaga med Dramaten. Hon arbetade som garderobsflicka där som tonåring. Uppvuxen i andan att tro på sig själv lämnade hon Linköping, där föräldrarna drev ett hotell, för att förverkliga sina teaterdrömmar. Hon kom att ingå i Ingmar Bergmans första kull på Dramatens elevskola 1964 och uppträdde på stora scenen första gången när hon var 24.
Sedan helt nyligen hänger Maries porträtt i ett av trapphusen på Dramaten, Jans hänger i ett annat. Marie säger att det nog kommer att ta ett tag innan hon vant sig och att hon än så länge undviker att gå förbi tavlan med henne på, även om hon tycker att den är bra gjord.

Ska spela kungen i ”Kung Lear”

Under sina fem decennier som skådespelerska har hon arbetat med många stora regissörer, inte minst Ingmar Bergman, som bland annat valde henne till titelrollen i sin smått legendariska uppsättning av ”Fröken Julie” i mitten av 1980-talet. På senare år har Marie arbetat mycket med Stefan Larsson, som för övrigt regisserat ”Markisinnan de Sade”.
– Stefan är en ovanlig regissör som rättar sig efter dem han satt i rollerna, berättar hon. Han följer oss millimeter för millimeter.
Ska spela kungen i ”Kung Lear”
De fotriktiga men trendigt leopardmönstrade conversen vittnar om att hon är kvinna i farten. Det är spänst i stegen där hon går fram, Marie njuter av långa promenader, berättar att hon tänker så bra då och unnar sig en bulle till kaffet efteråt. Hon förklarar att hon sköter sig och lever väldigt försiktigt. Annars tappar hon gnistan. Och Marie brinner fortfarande för teatern. Men hon tycker att det blivit lite väl bekvämt efter alla år på Dramaten, några minuter från deras bostad. Hon vill ha ett nytt äventyr så i början av nästa år spelar Marie Göranzon titelrollen i ”Kung Lear” på Uppsala stadsteater. Dramatens drottning blir alltså en kung.

Jag var obegripligt nervös vid premiären

– Jag behöver en utmaning, säger hon entusiastiskt. Jag får börja dagen med en rask promenad till centralen i stället. Det kommer säkert att fungera bra, bara hälsan finns kvar, tillägger hon och knackar bestämt, nästan uppfordrande i bordet.
Dessutom är det ett extra plus att äldsta barnbarnet, Vincent, 22 i år, studerar i Uppsala. Marie drar en lättnadens suck när hon säger att han väljer en annan bana än scenen, men tycker det är roligt att han vill se sin mormor i ”Markisinnan de Sade”. Hon månar om att umgås med barnbarnen och berättar att den minsta sagt ”fammo hämta dagis” i dag. Och fastän det var samma dag som nypremiären hörde Marie av sig och ändrade tiden för vårt möte, så att hon skulle hinna till förskolan. För hur nervös hon än var inför föreställningen hindrade det henne inte från att planera för barnbarnen.
Småttingarna väntar, hon drar på sig kappan och skyndar ut i vårsolen. Men till skillnad från Madame de Montreuil vänder Marie Göranzon aldrig kappan efter vinden.

Marie Göranzon har varit gift med Jan Malmsjö i 40 år.

Marie Göranzon har varit gift med Jan Malmsjö i 40 år.

Det här är Marie
Ålder:
72
Gör: Skådespelerska
Familj: Maken Jan Malmsjö, 83, två vuxna barn och tre barnbarn.
Bor: Ett stenkast från Dramaten i Stockholm.
Aktuell: En av de bärande rollerna i ”Markisinnan de Sade” på Dramaten.
Guldkant: Att umgås med barnbarnen

Hallå där…
Dina bästa egenskaper?
– Mod och trofasthet.
Dina sämsta egenskaper?
– Jag tänder snabbt, en känsla som lätt går över i ilska, vilket är en följd av mina bästa egenskaper.
Senast lästa bok?
– Kristina Sandbergs trilogi om Maj. Hoppas på en fjärde del.
Favoritfilm?
– ”Gudfadern”, har sett den hur många gånger som helst.
Älsklingssång?
– ”Nu tändas tusen juleljus”, framförd av en barnkör.
Skrattar åt?
– Gösta Ekmans ”Papphammar”.
Tycker illa om?
Tillgjordhet.
Motto?
– ”Allt vad i viljen att människorna skola göra eder, det skolen i och göra dem”.
Det visste du inte om Marie:
– Har städmani. Som hotellägardotter har jag lärt det från grunden och njuter av det!
Om att spela kung Lear?
– Blev lite chockad först, men ser det inte som att jag spelar en man, utan en äldre människa med erfarenhet.

Av Kristina Svedell Foto: Pernilla Wahlman

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons