Annons

Annons

Charlotta, 50: Jag sprang 
mig frisk från depressionen

När Charlotta Lindén blev djupt deprimerad och hamnade i en 
livskris blev löpningen hennes räddning. 
Att ge sig ut och 
springa byggde 
långsamt upp hennes självkänsla igen.

För Charlotta Lindén var det löpturerna i naturen som hjälpte henne när hon hamnade i en akut livskris och allt var nattsvart.

– Jag blev av med den negativa stressen i kroppen och tog tillbaka kontrollen över mitt liv när jag sprang.

Annons

Charlotta var van vid att vara aktiv. Hon älskade att renovera villan där hon bodde med sambon och att ha huset fullt med vänner. Så ofta hon kunde var hon ute och red med sin häst i den vackra naturen på Ekerö, strax utanför Stockholm. Dessutom hade hon ett fartfyllt jobb som marknadsförare.

Men julafton 2005 vändes hennes tillvaro upp och ner. Den man hon levt med sedan 20 år berättade att han träffat en annan. Mitt i de sista julbestyren innan släkten skulle ringa på dörren slogs Charlottas liv i spillror.

– Jag kan fortfarande känna den där vågen som kom bakifrån, hur min puls ökade och bara vibrerade under huden. Allt kändes overkligt.

Under en av årets största familjehögtider förlorade Charlotta både sin trygghet och sin livsglädje.

– Det var som att åka ner i ett svart hål. Jag rasade i vikt och kunde inte sova, levde med ett extremt adrenalinpåslag. När jag la huvudet på kudden kunde jag höra pulsen slå.

Tillvaron gick ut på att försöka överleva. Charlotta tvingade sig själv att gå till jobbet och fylla fritiden med aktiviteter.

– Men jag kunde inte sova och var helt utmattad. När det var som mörkast såg jag bilder framför mig på hur jag hoppade från broar. Men någonstans hade jag en inre styrka som gjorde att jag ville leva.

Bearbetade sorgen

I sitt uppstressade tillstånd tog hon sig samman och sökte hjälp. Läkaren förstod hur det var fatt och höll en föreläsning om vad som händer i kroppen när man inte sover.

– Jag har alltid varit livrädd för alla slags piller, men gick med på att ta insomningstabletter för att få sova.

Charlotta sökte även stöd hos en bra terapeut. Där kunde hon långsamt samla ihop tankarna och få hjälp att bearbeta
sorgen och depressionen.

– Det kändes som om jag höll på att dö och jag famlade i mörkret efter hjälp. Han som varit mitt stora stöd hade lämnat mig och jag behövde stöd av någon annan.

Charlotta tar en paus i skogen.

Samtidigt som hon började med samtalen började Charlotta att springa. Till en början var det för att blotta tanken på att på att sitta hemma gav henne ångest.

– När väggarna började krympa och jag inte visste vart jag skulle ta vägen sa jag till mig själv ”spring då, spring”. Det var ett sätt att bli av med rastlösheten.

Charlotta sprang så ofta hon kunde. Efter jobbet snörade hon på sig löparskorna och gav sig iväg ut, minst tre gånger i veckan.

Det var befriande att vara utomhus, för rätt som det var kunde tårarna börja rinna okontrollerat. Efter ett par månader började hon må bättre.

– Det kändes otroligt bra, min kropp hade totalhavererat och nu tog jag tillbaka kontrollen. När jag sprang kände jag mig fri från allt som gjorde ont och jag kom ut i naturen.

Självkänslan kom tillbaka

Nu kunde hon också sova hela nätterna utan att vakna. Långsamt byggdes självkänslan upp efter att ha fått sig en rejäl törn. Den positiva och starka tjej hon en gång var 
började sakta men säkert komma tillbaka.

– Jag kände att jag kanske kunde tycka om mig själv igen, att jag var värd något bättre.

Träningen fick nu en ny innebörd. Före separationen var hon en träningsperiodare som många andra. Gav hon sig ut på en joggingtur var det mest för att tysta det dåliga samvetet. Men depressionen och livskrisen förändrade hennes syn på träning.

Den mörka tiden blev en språngbräda till ett aktivare och friskare liv.

– I dag handlar träningen mer om 
välbefinnande, hur skönt det är att komma ut i naturen och att jag mår bra av att springa. Jag har också fått en ny syn på mig själv, att jag kan så mycket mer än jag trodde.

I dag har Charlotta en ny syn på träning.

Har utvecklats av krisen

Det första året efter separationen var ett trasigt år. Medan vännerna tjatade på Charlotta att hon skulle ut och träffa en ny man, ville hon hellre ta det lugnt och hitta sig själv. Hon hade till sin stora sorg tvingats 
sälja sin häst i samband med separationen.

Men träningen gav mersmak och hon förverkligade sina drömmar om att börja paddla kajak, vandra i fjällen och bestiga Kebnekaise.

– Det tog lång tid innan jag började må bättre. Men jag har utvecklats som människa och känner mig mer rustad mentalt för kommande kriser. Ibland kan jag faktiskt tacka separationen för min nya livsstil, säger Charlotta och skrattar.

I dag har Charlotta träffat en ny kärlek, Peter. De bor tillsammans i en stor villa i natursköna Saltsjö-Boo strax utanför Stockholm. Friluftsintresset har de gemensamt. Att röra på sig har blivit ett naturligt behov, oavsett om det är ridning, styrketräning, löpning eller kajakpaddling.

– Genom depressionen har jag fått 
nycklar till att förstå mig själv och hur jag ska ta hand om mig själv bättre. Utan krisen vet jag inte om jag hade varit där jag är i dag. Mitt nya liv har öppnat nya dörrar som jag inte ens visste fanns.

Charlottas 3 insikter:

1. Förändringar kan göra ont. Våga tro att med små steg framåt blir det bra – till och med bättre!

2. Ta hand om din hälsa. I en kris tappar man kontrollen. Men träning är enkelt och konkret och får må-bra-hormonerna att kicka in

3. Det växer fram nytt! Som bonus har mitt nätverk vidgats och jag har fått vänner som delar mina intressen. Det är jag tacksam för.

Text: Margaretha Eldh
Foto: Thomas Carlgren

Träna hemma – med ett gummiband

Ett gummiband är det perfekta träningsredskapet som du kan ha med dig överallt och träna hela kroppen med – på den nivå som passar dig!

Läs mer och beställ direkt från här!

LÄS OCKSÅ


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…