Annons

Annons

Renata vågade inte berätta att hon är rom

Renata Fejzulovic höll sin etnicitet hemlig under skoltiden. Hon är rom och var rädd för att inte bli accepterad. Nu besöker hon ministrar och kommuner i arbetet för att stärka romernas ställning.

Annons
Renata Fejzulovic

Renata Fejzulovic

Renata Fejzulovic är född i Serbien, men kom till Sverige som treåring under Balkankriget. Hon bor i Oskarshamn och vi möts på kulturhuset, där hon ska ansvara för en utställning om romer. I dag vill Renata, 26, gärna prata om att hon är rom, men tidigare i livet var det en väl dold hemlighet.
– Redan från tidig ålder förstår man. Berättar man att man är rom innebär det diskriminering och påhopp. Man är född med det.
– Familjen berättar, folk man känner kanske säger något och i media får man veta att det finns fördomar mot romer. Att säga att man är rom medför mycket diskriminering, säger Renata.
När Renata som barn skaffade vänner kunde det ta flera år innan hon berättade om sin etnicitet. Hon var helt enkelt rädd för att inte bli omtyckt.
– Jag har alltid velat att de ska lära känna mig som en person. Men att inte berätta för mina klasskamrater kändes fel till slut.
– När vi gick i femman berättade jag för dem och det kändes bra. Fördelen var att de redan kände mig.
Som vuxen trodde Renata att det skulle bli bättre. Att hon skulle kunna berätta om sitt romska ursprung och känna sig mer självsäker. Men i arbetslivet har hon mött hinder.
– Jag har märkt det i blickar och jag har bromsats i min karriär med svaga förklaringar. Jag valde att lämna en arbetsplats – jag kan inte acceptera trångsynthet och rasism.

Vi är en ung kraft som vill förändra med kunskap

Renata har alltid känt att det är fel att skämmas för sin tillhörighet. Att leva med hemligheten tar på krafterna, tycker hon.
– Jag vet aldrig vilket bemötande jag får. Antingen det dåliga eller det positiva. Men om jag undviker att berätta bidrar jag till att fördomar finns kvar.
Renata arbetar i dag som butikschef, men är utbildad i ledarskap och produktionsplanering. Hon har arbetat som konsult, chef, drivit olika projekt och vet hur man sätter en boll i rullning.
Sedan sommaren 2015 är hon ordförande för Unga Romer i Oskarshamn. Där sprider Renata kunskap om romernas situation, arbetar mot diskrimineringen och bygger broar mellan människor.
– Jag har fått extremt mycket positiva reaktioner. Oskarshamns kommun har tagit emot Unga Romer med öppen famn.
Unga Romer finns i sju kommuner i Sverige och även utomlands. Föreningen är öppen för alla, inte bara unga – namnet handlar mer om att förmedla kunskap med det unga sinnet.
– Vi är en ung kraft som vill förändra med kunskap. Det finns otroligt lite kunskap allmänt om romer. Google har knappt någon information alls och informationsbristen gör att fördomar lever kvar. När jag berättar att jag är rom får jag vara historie- och kulturlärare, säger Renata.
Hon är nationellt ansvarig för barn- och kvinnofrågor inom Unga Romer och vill ha mer information redan i skolan.
– Hur ska romska barn kunna skapa ett ”jag” när det enda de känner till om romer är det som de får veta hemifrån.
– Jag vill ge dem tryggheten att våga komma fram och berätta. Jag vill att de romska barnen ska bygga en stabil självkänsla och stärka dem att möta omvärlden.

Renata är ordförande för Unga Romer i Oskarshamn

Renata är ordförande för Unga Romer i Oskarshamn

Unga Romer beräknar att det finns mellan 20 och 40 miljoner romer i världen, fördelat på 60 olika grupper inom den romska kulturen.
– Språk och seder skiljer sig åt. Den gemensamma nämnaren är diskrimineringen och att vårt ursprung är från Indien. Det ger en gemenskap bland romer, säger Renata.
Hon tillhör själv romska Arligruppen. Där är det tradition att varje maj fira att våren kommer. Högtiden – Djurdjevdan – som firas av romer från forna Jugoslavien är lika viktig som midsommar är för många i Sverige.
– Kvinnorna klipper håret och tar sig ett dopp för att tvätta bort vintern och välkomna våren.
– Vi firar med familjen, träffar vänner, äter tillsammans och spelar musik. Det är en stolt tradition som är fantastisk att ha kvar, och något som mina förfäders fäder har firat och som levt vidare!
Sedan Renata började arbeta med Unga romer sommaren 2015 har hon mött barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, och besökt länsstyrelse och kommun, för att skapa band och förmedla kunskap.
Renata önskar att hon tidigare hade fått mer kunskap om romsk kultur. Mycket har hon tagit reda på genom att släktforska i Serbien.
– Jag sökte mina rötter, min släkt, var vi bodde, läste gamla brev, vilka yrken vi hade, gamla föremål som användes och besökte gravplatser.
Att som barn växa upp och inte våga berätta vem man är formar en på ett negativt sätt, menar Renata.
– Jag har en stabil grund att stå på. Mina föräldrar har alltid sagt: Låt inget hindra dig. Jag har styrkan från familjen. Det kanske inte alla har.
Med sitt arbete inom Unga Romer har hon blivit en offentlig person. Innan hon tackade ja till uppdraget var hon jättenervös.
– Jag var absolut beredd på att få ett negativt bemötande. Jag tänkte mycket på min familj och min säkerhet.
– Men om man tänker så kommer man ingenstans. Negativa saker – dem bemöter jag med kärlek, säger Renata och ler.

Visste du att…
✔ Det finns 60 olika romska kulturella grupper där traditioner och seder skiljer sig åt. Det som grupperna upplever sig ha gemensamt är diskrimineringen och ursprunget från Indien.
✔ Romerna utvandrade ursprungligen från Rajasthan i norra Indien under 900- eller 1000-talet.
✔ Ordet rom betyder en människa.

Av Anna Smedberg Foto: Kristina Wirén

LÄS OCKSÅ
”Let´s dance”-vinnaren Kristjan Lootus: Dans är inte det viktigaste i livet

Zeenath tar tillvara mat andra ratar

Tilde de Paula: Min familj flydde från militärjuntan i Chile

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons