Annons
Annons

Stor guide: Metoderna som fungerar mot åderbråck

För att komma till rätta med åderbråck behövs vanligen en kombination av olika metoder, t ex kateterbehandling samt virknålsteknik och/eller injektioner av skum.

Åderbrock

Förutom lim finns tre andra katetertekniker för att behandla åderbråck. Men till skillnad från lim bygger de på värme och kräver bedövning. Metoderna skiljer sig åt framförallt genom det sätt på vilket värmen alstras.

Annons

LÄS OCKSÅ: Eva tog bort sina åderbrock med limmetoden

Radiofrekvens, RF.
Venen hettas upp från insidan med hjälp radiovågor som transporteras via en smal kateter. Behandlingen sker successivt intervallvis längs kärlets hela förlopp.

Laser, (Endo Venös Laser), EVL. En tunn laserfiber förs in i venen oftast vid knävecket under lokalbedövning. Värmen tillförs under kontinuerlig tillbakadragning av katetern.

Ånga, (venosteam, som också kallas endovenös steambehandling)
En lång, tunn och böjlig kateter förs in i kärlet som ska behandlas. Katetern dras sedan ut i etapper samtidigt som het vattenånga injiceras genom små puffar.

Alla dessa tre metoder medför att den behandlade venen genomgår en inflammatorisk reaktion. Det kan medföra mindre lokala obehag över kärlet med ibland lite irritation eller rodnad i huden. Direkt efter behandlingen passerar inte längre något blod i kärlet. Kärlet som behandlats skrumpnar så småningom ihop. De flesta patienter behöver som regel inte ta några smärtstillande tabletter efteråt. Du är fullt rörlig, kan jobba som vanligt och behöver ingen sjukskrivning.

Långtidsresultaten är, så vitt vi vet i dag, lika bra med de olika kateterteknikerna, värme såväl som lim.

LÄS OCKSÅ: Limmetoden är smärtfri

Övriga metoder:

Skuminjektioner/Skleroterapi Den vanligaste och billigaste metoden. Läkemedlet aethoxysklerol pumpas upp till ett skum och injiceras i venen som då klistrar ihop sig och så småningom skrumpnar. Samma ven kan behöva behandlas flera gånger. Blåmärken och ömhet är vanligt ganska lång tid efteråt. Lämnar inga ärr. Kräver ingen bedövning eller sjukskrivning. Behöver ofta upprepas. Vanligt att åderbråcken kommer tillbaka. Ingen sjukskrivning.

Virknålsteknik/Flebectomi Lämpar sig för större åderbråck/knutor. Görs ofta i lätt narkos eller lokalbedövning. Läkaren gör millimeterstora hål i huden. Där sticks ett virknålsliknande instrument sticks in och den skadade venen dras ut. Vid stora åderbråck kan det bli upp till hundra små hål. Dessa läker snabbt och lämnar oftast inga ärr. Ofta kompletteras ingreppet med skuminjektion och/eller laser. De behandlade ställena kan kännas bortdomnade lång tid efteråt. Bra långtidseffekt men åderbråcken kan komma tillbaka på andra ställen. Kräver viss konvalescens.

Stripping Den klassiska och äldsta metoden. Används allt mer sällan. Läkaren för ned en sond i den skadade venen och drar ut den genom ett snitt i ljumsken eller vid ankeln. Görs under narkos eller lokalbedövning. Har ofta god långtidseffekt men åderbråcken kan så småningom uppstå på andra ställen. Lämnar bestående ärr och ibland känslobortfall. Kan kännas obehagligt länge efteråt. Kräver sjukskrivning.

Landstinget kan betala

Oftast får du själv betala åderbråcksoperationen. Men i bland kan landstinget stå för kostnaderna. Har du fått mycket svåra missfärgningar, eksem och/eller bensår får du vanligen operation eller ingrepp betald. Reglerna skiljer sig mellan olika landsting.

Av Gertrud Dahlberg Foto Fotolia

LÄS OCKSÅ



Annons

Annons

Annons



Annons


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Laddar startsidan…