Annons

Annons

Vädret styr vårt humör och välbefinnande

Solen skiner från en klarblå himmel – ändå börjar huvudet bulta och lederna värka. – Kroppen kan känna av ett oväder när det är ett dygn bort, säger Lage Larsson. Han är Sveriges främsta specialist på så kallat bioväder.

Annons
bioväder

Är du väderkänslig?

I länder som Tyskland, England, USA, Australien och Israel ger den lokala vädertjänsten dagligen uppgifter om riskerna för att drabbas av huvudvärk, migrän, sömnbesvär, nedstämdhet, ledbesvär och förkylning. Hur vädret påverkar oss människor är en vetenskap som kallas bioväder.

– I Sverige har vi tyvärr inte riktigt tagit bioväder på allvar ännu, även om intresset har blivit större på senare år, berättar Lage Larsson.
– För ett par år sedan kom till exempel en läkarrapport som visar att antalet dödsfall i landet ökar vid längre värmeböljor. Det är framför allt människor som är sjuka eller har hjärtproblem som drabbas.

Positiva joner vill vi inte ha

– Den torra och varma vinden vid vissa värmeböljor ger en stark psykisk påverkan somkan orsaka bland annat irritation, depression och nervositet, berättar Lage.

– Det finns rapporter om att kriminalitet, trafikolyckor och självmord ökar vid den typen av väder. Det som sker – och påverkar människor – är att de positiva jonerna i atmosfären ökar kraftigt. Något som kan inträffa både vid värmeböljor och inför ett åskoväder.

– Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Vid vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera.
– Den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra när de negativa jonerna dominerar och sämre vid ett överskott av positiva joner.
– Enligt neurologer kan de positiva jonerna påverka funktionen i hjärnan. Vi inte bara mår sämre, vi tänker sämre också. Vi svenskar behöver inte oroa oss för negativa effekter av föhnvindar, men många människor med hjärtproblem, ledgångsreumatism och astma kan ändå få det väldigt jobbigt vid värmeböljor.

Åska i Skåne kan mätas i Stockholm

Samma sak vid extrem kyla, där personer med dålig blodcirkulation och förträngningar är i farozonen för blod proppar. Dessutom går det faktiskt att känna av inkommande oväder, trots att det kan vara ett helt dygn bort.

– Ett djupt lågtryck som ligger över England kan orsaka huvudvärk och ont i lederna hos personer i Sverige, även om vi har klarblå himmel just då, berättar Lage.
– Detta fenomen är definitivt inte inbillning, även om det kan verka osannolikt för många. Spänningen som uppstår mellan marken och molnen bildar många positiva joner.
– Under ett åskoväder i Skåne kan till och med jag, som bor i Stockholm, mäta den elektriska aktiviteten som uppstår i atmosfären, säger Lage.
– När väl blixtarna kommer blir det en urladdning som jämnar ut spänningen. Då försvinner de positiva jonerna och lämnar plats för fler negativa joner.
– Den förändringen gör att många som mått väldigt dåligt plötsligt kan bli överlyckliga, ja, närmast euroforiska!

Forskningen har också upptäckt att infraljud – som vi inte hör med våra öron – kan påverka människokroppen.
– Om det blåser kraftigt i naturen bildas infraljud, som har en lång våglängd och fortplantar sig snabbt. Det kan bland annat orsaka trötthet och hängighet på många mils avstånd.

Lage Larsson, sammanfattar:
– Alla människor påverkas av vädret, eftersom tryck, temperatur och luftfuktighet har inflytande på kroppens välbefinnande.
– Men vissa individer känner av förändringarna mer än andra. Det gäller speciellt äldre och sjuka.

LÄS OCKSÅ: Så påverkas du av olika vädertyper

Bioväder – resultatet av tre vetenskaper

– Biometeorologi – eller biologiskt väder – är en vetenskap som förklarar hur kroppen påverkas av vädret, såväl positivt som negativt.

– Biometeorologi är i grunden en kombination av flera olika vetenskaper – meteorologi, medicin och biologi.

– Biologiskt väder är mycket omskrivet i Tyskland. Där publicerar tidningarna dagligen uppgifter om bioväder på sina vädersidor.

–  I Sverige har forskningen om biologiskt väder hittills mest kretsat kring frågan om hur ljuset påverkar människokropp en. Vi har till exempel varit pionjärer när det gäller ljusterapi.

Källa: SMHI

Av Joakim Löwing Foto AOP-IBL

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons