Annons

Annons

Vi har alltid minst sex barn hemma

Eva-Lotta och Stellan träffades genom nätdejting och slog ihop sina familjer nästan direkt. Ett gemensamt barn senare består bonusfamiljen av tio personer, två hundar, en massa kärlek och ett stort ansvar.

Annons
Storfamilj

”Barn är livet” tycker Eva-Lotta och Stellan

Stora mängder kärlek är nödvändigt, likaså rejäla portioner av acceptans och tolerans – det är med dessa ingredienser Eva-Lotta Laurell, 41, och Stellan Bergh, 37, i Mjölby får sin moderna storfamilj att fungera.
– Tillsammans har vi åtta barn i åldrarna 0–18 år med lite olika mammor och pappor, skrattar Eva-Lotta, samtidigt som hon ammar minstingen Tage, 2,5 månader, som är hennes och Stellans gemensamme son.
Tillsammans har de också sonen Ville, snart 2 år, men till familjen hör också Eva-Lottas barn Amanda, 18, Dennis, 17, Vilma, 14, och Ronja, 5, som är familjehemsplacerad. Dessutom Stellans båda söner, Johan, 11, och Hugo, 6.
– Vi har alltid sex barn hemma, medan Johan och Hugo kommer till oss då och då, förklarar Stellan. Jag träffar också mina söner i Norrköping där de bor under veckorna. Jag är chaufför och kör en tankbil, och utgår då från Norrköping där jag har en övernattningslägenhet.

Eva-Lotta och Stellan har varit ett par i fem år. De fick kontakt på nätet, träffades och tycke uppstod. Sedan dröjde det inte mer än ett halvår innan de flyttade ihop och för Stellan var det inga konstigheter att Eva-Lotta var ensamstående trebarnsmamma, samt att hon precis hade tagit emot lilla Ronja som blivit familjehemsplacerad.
– Det har gått jättebra, summerar han. Jag visste ju redan från början att det var allt eller inget och valde hela konceptet. Och jag hade ju själv två barn med i boet.
Eva-Lotta kommer från en stor familj och har åtta syskon. Detta gör hennes egen mamma till mormor många gånger om – hon har 32 barnbarn!
– Jag har alltid älskat barn och som äldsta flickan fick jag tidigt börja hjälpa till, ta ansvar och ta hand om mina småsyskon, berättar hon. Jag har tagit hand om barn sedan jag var nio–tio år och valde att utbilda mig till barnskötare. Numera har jag dagis både hemma och på jobbet, men är för närvarande föräldraledig.
Resan till och från jobbet på en förskola tar 20 minuter och det är hennes omställningstid från barnskötare till mamma. Men att hon själv skulle ha en så stor familj var inte givet, även om det känns helt naturligt för henne. Och hon var ensamstående trebarnsmamma när barnaskaran utökades med Ronja, som alltså är familjehemsplacerad.
– Jag gled in på ett bananskal, men det är det bästa jag har gjort, säger Eva-Lotta och tittar varmt på henne. Ronjas mamma är min syster och hon är förståndshandikappad. Hon blev gravid och hade redan då en son som är familjehemsplacerad i Jönköping.

Storfamilj

Ville, Hugo och Ronja

Systern hade inga möjligheter att ta hand om Ronja och redan under graviditeten gjordes det klart att hon, i likhet med brodern, skulle placeras i familjehem. Eva-Lotta följde med sin syster till socialen och utredaren vände sig då till Eva-Lotta: Var hon beredd att ta hand om bebisen?
– Det var inget jag hade tänkt på, men jag svarade ja, berättar hon. Och jag har inte ångrat mig en sekund. Jag träffade min syster och Ronjas pappa på BB och var tillsammans med dem ett dygn, innan jag och Ronja åkte hem.
Nu var hon ensam med fyra barn, men drömde om att träffa någon. Att komma ut var inte så enkelt, så hon bestämde sig för att försöka med nätdejting. Och där väntade Stellan – mannen i hennes liv som hon nu har två barn tillsammans med.
– Men nu är det stopp, säger hon mycket bestämt. Inga fler barn, det orkar inte kroppen med.
Stellan har vuxit upp i en mer ”vanlig” familj och har två syskon. Men han har funnit sig väl till rätta i sin storfamilj, även om det är Eva-Lotta som drar ett tungt lass hemma. Han jobbar mycket och väckarklockan ringer redan 3.15, varefter han drar iväg till jobbet. Sedan väntar elva–tolv timmars körning i tankbilen.
– Jag kliver upp sex–halvsju, berättar Eva-Lotta. Sedan väcker jag de stora barnen som ska iväg till skolan. Ronja är på förskola mellan 8.15 och 13.15, och när jag lämnat henne går jag en långpromenad med våra två hundar och de små barnen.

Ska vi ut och åka, hela familjen, får vi köra med två bilar

När hon hämtat Ronja på förskolan väntar en stund i lekparken innan det är dags för kvällsmat. Mellan varven kör hon också två tvättmaskiner och två diskmaskiner varje dag. En vända med dammsugaren tillhör också vardagen.
– Det går mycket på rutin, men det måste det göra för att allt ska fungera, förklarar hon.
Familjen storhandlar för 2000–2500 kronor i veckan och får dessutom kompletteringshandla. Det går åt åtskilliga liter mjölk i veckan, och serveras det falukorv på middagsbordet räcker det inte med en ring.
– Vi köper två falukorvsringar och av resterna fixar jag och Dennis, som gör praktik, matlådor, säger Stellan. Och ska vi ut och åka, hela familjen, får vi köra med två bilar.
Nu händer det inte så ofta, tonåringarna föredrar mestadels att vara hemma men följer förstås med ibland. Men de missar inte den årliga resan till Liseberg, eller semestrarna i Sverige då familjen tältar, hyr stuga eller bor i husvagn.
– Det händer också att de stora barnen ska skjutsas till fritidsaktiviteter, berättar hon. Tidigare bodde vi på landet och då körde jag Dennis till trä ningar två kvällar i veckan. Men numera är det mest dataspel som gäller för hans del och datorn finns ju hemma.

Storfamilj

Storasystrarna Vilma och Amanda med hundarna Myra och Zita

Äldsta dottern Amanda har pojkvän i Jönköping och dit åker hon buss, när inte pojkvännen är hos henne.
Men Vilma spelar teater i Linköping och ska köras dit en gång i veckan.
– Och snart är det Ronjas tur, säger Eva-Lotta. Vi ska försöka hitta en aktivitet som passar henne.
Barnen, stora som små, är glada i varandra och ser mest fördelar med att vara delar av en stor familj.
– Det finns alltid någon hemma och vi får mycket kärlek, säger de med en mun. Vi behöver aldrig vara ensamma, vi lär oss hjälpa till och att ta ansvar. Och det blir nog väldigt tyst den dagen vi flyttar hemifrån…
Och de trivs hemma, den saken är klar. Stellan har byggt två extra rum för att barnen ska ha egna rum, samt gjort om halva garaget till sovrum åt sig och Eva-Lotta och de minsta pojkarna.
– Vi har det bra, säger Stellan och Eva-Lotta nickar instämmande:
– Visst sliter man sig i håret emellanåt, men barn är livet och ger otroligt mycket tillbaka, säger hon med ett stort leende.

Av Anna Lindau Backlund Foto: Jan-Erik Ejenstam

LÄS OCKSÅ
Träffa familjen Ilmrud från ”Familjen Annorlunda”

De tio syskonen Karlsson: Det är ett mirakel att vi lever allihop!

Jessica har 300 barn i slummen

 

LÄS OCKSÅ





Annons

SENASTE FRÅN ÅRET RUNT


Annons