Annons

Annons

3 blommor du ska undvika om du vill ha en fin trädgård

Lupiner, jättebalsamin och vresros må vara vackra men kan också vara en riktig mardröm för annan växtlighet. Så här ska du bekämpa dem!

Många av våra utländska prydnadsväxter har vandrat ut från trädgårdarna och spritt sig i landskapet och längs vägkanterna.

Svenska Naturvårdsverket har upprättat en svart lista över främmande arter som inte finns naturligt i den svenska floran. Av dessa räknas ett par hundra stycken som invasiva främmande arter.

Annons

Invasiva främmande arter är de som hotar den biologiska mångfalden. De sprider sig i miljön och orsakar problem för inhemska växter och djur, ekosystem och även i vissa fall för människors hälsa och för samhället. Därför hamnar de på Naturvårdsverkets svarta lista, och det görs stora ansträngningar för att begränsa deras spridning. Har du dem i din närmiljö finns det några sätt att få bort dem.

Gilla Året Runt på Facebook

Här är tre arter som bör bekämpas och hur du gör:

1. Jättebalsamin

Jättebalsamin.

Jättebalsamin. Bild: IBL Bildbyrå

Jättebalsaminen kom till Sverige på 1920-talet och kommer ursprungligen från Asien.

Den pekas ut som en de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Växten sprids väldigt lätt. Den kan spridas med jord som innehåller frön, med människor, via fordon eller via vattendrag.

För att hindra växten från att spridas gäller det att slå den med lie innan den börjar blomma och sätta frön. Ett annat sätt är att dra upp plantan med rötterna.

Vill du försäkra dig om att du gjort dig kvitt jättebalsaminen helt, bör du besöka samma område senare under växtsäsongen och följande år.

2. Blomsterlupin

Blomsterlupiner i blommning på äng framför Järvsöklack.

Blomsterlupiner i blommning. Bild: Peter Nordahl / IBL Bildbyrå

Blomsterlupinen kom till Sverige 1870 från Nordamerika. Precis som jättebalsaminen kom den som trädgårdsväxt och har i dag spridit sig ut i naturen.

Bästa sättet att bekämpa blomsterlupinen är att slå den med lie innan den sätter frö. Du kan med fördel slå flera gånger per växtsäsong. Ett annat bra sätt är att dra upp hela växten.

Blomsterlupinen bör inte komposteras. Om du ändå vill kompostera den använd en täckt kompost där delar inte kan blåsa i väg så att växten sprider sig. Ett bättre alternativ är att blöta plantorna och sedan lägga dem i en sluten plastpåse för att ruttna, skriver Naturvårdsverket.

Leksands kommun uppmuntrar till och med utrotning av blomsterlupiner, skriver Land.

Fältbiologerna har utsett den 6 juni som ”Stora lupinbekämpardagen”.

3. Vresros

Vresros med nypon.

Vresros med nypon. Bild: IBL Bildbyrå

Vresrosen kommer ursprungligen från nordöstra Asien. Det första fyndet av förvildade vresros gjordes 1927 på Lidingö.

Problemet med vresrosen är att den tränger undan annan växtlighet genom att den skuggar ut övrig vegetation. Den har också en förmåga att sprida sig långt. Dels genom fåglar, men fröna kan också flyta i både söt- och saltvatten i upp till 40 veckor.

Det är enklaste sättet att bekämpa vresrosen är att ta sig an den när den fortfarande är liten. Vresros måste grävas upp med rötterna för att den inte ska komma tillbaka direkt.

I Halland finns kustområden med stora helt ogenomträngliga buskage. För att bli av med vresrosen används skogsmaskiner för att riva upp rötterna, skriver Göteborgsposten.

Text: Helena Sjögren

Läs också:

Släng inte kärnan – odla ett frukträd istället!

Joachim blev biodlare: Genom mina bin ser jag världen på ett nytt sätt

Expertens bästa tips: Så sköter du dina pioner


Kommentera

 

 



Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…