Annons

Annons

Finns det någon hjälp mot IBS?

Finns det någon hjälp mot IBS? Året runts läkare Åsa Rundgren svarar!

Finns det någon hjälp vid IBS mage

FRÅGA: Hej läkare Åsa! Jag är en dam på 70 år som fått diagnosen IBS. Jag har i många år haft problem med magen och det är oftast på morgonen, i den grad att jag måste rusa till toaletten. Det spelar ingen roll om jag äter frukost eller inte, eller vad jag äter. Alla gastroskopiska undersökningar och allergitester är genomförda och läkarna hittar inga fel. Dock är de här magbesvären väldigt jobbiga för mig då de kraftigt begränsar vad jag vågar göra med min tid. Vill ju till exempel inte bege mig iväg för långt ifrån en toalett. Jag har bett läkarna om ytterligare hjälp men de verkar inte kunna göra något. Jag verkar vara hänvisad till att själv experimentera mig fram. Finns det någon effektiv hjälp mot IBS eller ska man bara bita ihop och stå ut?
”Maj”

Annons
Gilla Året Runt på Facebook

SVAR: Hej Maj! Diagnosen IBS är en förkortning av engelskans ”irritable bowel syndrome” vilket på svenska kan översättas till lättretbar tarm eller överkänslig tarm. Diagnosen är ett samlingsbegrepp för symtom från mag-tarmsystemet, där den bakomliggande orsaken eller orsakerna ännu inte är kända. Långdragna symtom av buksmärta och obehag i buken som ibland förvärras av födointag men ofta förbättras efter tarmtömning, ändrad tarmtömningsfrekvens och besvär med förstoppning eller diarré eller en blandning av båda, liksom att man ofta känner sig uppspänd i magen och besväras av gasbildning talar för att det rör sig om IBS. Innan man säkert kan ställa denna diagnos brukar man genomföra en del utredningar för att utesluta andra tillstånd, som exempelvis glutenintolerans.
IBS är mycket vanligt, och forskning
pågår för att klarlägga mekanismerna
bakom tillståndet. Mycket talar för att det delvis kan bero på en störd smärtöverföring från nerverna i tarmen och en obalans i tarmens hormonproduktion och regleringsmekanismer, men många pusselbitar saknas ännu. Vad man vet är att personer som lider av IBS har störd tarmmotorik och ökad smärtkänslighet i mag-tarmkanalen. Personer med IBS har dessutom ofta högre bakteriehalt i tunntarmen än normalt, men betydelsen av detta är ännu osäker. En del personer utvecklar IBS i efterförloppet av en tarminfektion, men hos de flesta hittar man ingen säker utlösande faktor. Besvären blir oftast värre vid stress. Det finns ingen ökad risk att få andra sjukdomar på grund av att man har IBS.
Det finns tyvärr ingen specifik behandling eller medicin som botar, utan utifrån den kunskap läkarna för närvarande har kan vi ge olika råd och understödjande behandling som i bästa fall kan minska intensiteten av besvären och ge längre perioder med minskade symtom. Behandlingen behöver ofta skräddarsys eftersom det är mycket individuellt hur man svarar på olika behandlingsförsök. Det som hjälper en person kan faktiskt ge en annan person mer besvär. Men något som man visat är viktigt för alla är regelbundna matvanor och fysisk aktivitet.
Många kan få symtomlindring genom någon form av kostförändring, men det finns inga vetenskapligt baserade kostrekommendationer vid IBS. Man har sett att en del mår bättre av en kosthållning med låg halt av kolhydrater. Många märker att de mår bättre av att minska intaget av gasbildande födoämnen som lök, vitlök, kål, linser, ärter, paprika, äpplen samt livsmedel som innehåller sorbitol och xylitol. Vissa har hjälp av att minska sitt fiberintag medan andra behöver öka det. Man får prova sig fram och inte göra för många ändringar åt gången. Eftersom symtomen vid IBS ofta kan variera från dag till dag så kan det ibland ta flera veckor innan man kan uttala sig om effekten.
Många gånger är det inte ett specifikt födoämne som ger besvären utan orsaken kan vara aktiveringen av den så kallade gastrokoliska reflexen vid födointag. Uttänjningen av magsäcken i samband med måltid påverkar tjocktarmen på ett sätt som syftar till att transportera ut material ur tarmsystemet för att bereda plats för nytt. För många leder den gastrokoliska reflexen till att behovet att gå på toaletten ökar påtagligt i samband med eller strax efter matintag, och hos personer med IBS kan detta på grund av ökad smärtkänslighet även ge obehag och buksmärta. För vissa kan det hjälpa att äta flera mindre mål per dag i
stället för några få stora måltider.
När det gäller läkemedelsbehandling brukar man utgå från vilket eller vilka av symtomen förstoppning, diarré, smärta eller gaser som dominerar hos den enskilda individen. Här gäller samma råd som vid kostomläggning, att patienten oftast får prova sig fram, gå systematiskt till väga och låta det ta en tid för att man ska kunna uttala sig om effekten. Det har på senare tid kommit mediciner, framför allt mot förstoppningsbesvär, med nytt verkningssätt, men de är ännu ovanliga och där bör behandling ske i samråd med läkare.
Det finns även data som tyder på att så kallad probiotika kan ha effekt vid IBS, och då framför allt vid smärta och uppblåsthet. Hur stor nyttan är, vilka bakteriestammar som bör användas och behandlingstidens längd är ännu inte klarlagt. Det finns nu också ett växtbaserat medel på apoteken, med inriktning på IBS.
Eftersom IBS är så vanligt har man börjat inrätta vad man kallar för IBS-skolor och det finns också möjlighet att få självhjälpsprogram. Man kan hitta bra information hos till exempel Mag- och tarmförbundet, som är en patientorganisation. Kontakt med en dietist kan vara värdefullt som stöd. Om man ändrar i kosten är det ju viktigt att den inte blir för ensidig och därmed kanske fattig på vissa viktiga näringsämnen. Eftersom stress och oro ofta ökar besvären kan man på sikt ha god hjälp av avslappningsövningar och samtalsterapi för att hitta
olika strategier att hantera sin situation.
Det är ju självklart otillfredställande att det ännu inte finns någon specifik behandling, utan att man precis som du märkt ofta behöver prova sig fram. Därför blir många personer med IBS till sist specialister på sin egen variant. Jag hoppas att du i min beskrivning hittar någon tråd att börja nysta i. Och i och med att det pågår forskning kommer man med stor sannolikhet att i framtiden bättre förstå de bakomliggande mekanismerna, och därigenom också hitta nya behandlingslösningar.

Året Runts läkare Åsa Rundgren svarar på läsarfrågor om hälsa. Skriv till Året runt, Box 50457, 201 14 Malmö. Märk kuvertet med ”Fråga doktorn” .

Foto: Shutterstock/IBL

Här kan du ställa en fråga till doktorn – samt läsa fler svar!

Läs också:

Hur undviker jag att få vaxpropp?

Vad kan hjälpa mot mina gallbesvär?

Behöver jag ta 
influensavaccin?


Kommentera

 

 



Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…