Annons

Annons

Min man drev mig till otrohet

Jag var otrogen på grund av min mans nonchalans

OSYNLIG. Min mans ointresse för mig och hemmet drev mig in i en annan mans famn

DET HÄR HÄNDE MIG.

Jag har alltid varit emot otrohet och inte kunnat förstå hur någon kan vara otrogen mot sin partner. Så lågt skulle jag aldrig sjunka.
Foto: Shutterstock
Jag var ung när jag träffade mitt livs första stora kärlek, endast 17 år. Vi förlovade oss efter tre månader och flyttade ihop strax därefter. Vår lille son föddes och vi var en mycket lycklig liten familj. Efter ytterligare drygt ett år föddes vår lilla dotter. Då började Stefan tröttna. Han lämnade mig allt oftare ensam med barnen. Själv var han ute med traktens moppegäng och hånglade med fjortonåriga tjejer. Till sist separerade vi och jag blev ensam med barnen.
Jag klarade mig bra, men Stefans otrohet satt som en tagg inom mig. Jag pratade med mina vänner om hur hemskt det var att bli bedragen. Vi var eniga om att vi aldrig skulle vara otrogna.

Annons

Till sist träffade jag en snygg, attraktiv, snäll och underbar man. Micke gillade mina barn direkt och de gillade honom. Av ren lycka lät jag Micke slippa alla tråkiga hushållssysslor.
Efter ett år flyttade vi ihop. I samma veva blev Micke arbetslös. Då började han visa sitt rätta jag. Han var periodare, ja inte med sprit utan med intressen. Han kunde gå helt in i sina intressen under perioder. Nu var det att spela gitarr. Jag och barnen gick hemifrån tidigt och då gick Micke upp och satte sig i kalsonger och spelade gitarr. När vi kom hem sent på eftermiddagen satt han kvar likadant.

Åren gick, vi förlovade oss, gifte oss, fick fyra gemensamma barn, varav de yngsta var tvillingar, och hade det stundtals väldigt bra. Men jag fick slita och kämpa för att få vardagen att gå ihop. Nu hade vi alltså sex barn. Det var matlagning, läxläsning med de större barnen, blöjbyten med tvillingarna, extrema mängder tvätt. Det var alltid jag som la barnen och när jag bad om hjälp med läggningen sa han bara att de fick vara uppe hur länge de ville för honom.
Jag hade regelbundet kvällsmöten på jobbet. Sådana dagar fick jag stressa hem och hämta barnen och skynda mig att laga mat – jag visste att de inte skulle få mat annars. När jag påminde honom blev han arg och sa åt mig att sluta tjata. Jag önskade så att vi varit två vuxna om detta, men istället kändes det som jag var ensamstående med sju barn. De sex barnen och Micke.

Jag hade nästan som en böld inom mig av sorg över att jag slitit så hårt med barn, hus och hem, medan Micke latat sig igenom alla år. Jag funderade allt oftare på skilsmässa. Men trots allt så älskade jag den här mannen.
Genom alla åren drömde jag själv om att hinna skriva. Jag ville så gärna åka på en skrivarkurs, men det fanns varken ork eller tid till det. När tvillingarna var 10 år fick jag syn på en skrivarkurs på Gotland. Jag kände att nu var det dags!
Den skulle vara en helg i juni. Jag åkte iväg mycket förväntansfull. Det var jättekul att träffa likasinnade och få ta del av lärarnas goda råd och göra deras roliga skrivövningar. En av kvällarna gick vi ett gäng till en pub och lyssnade på irländsk folkmusik. Jag pratade hela kvällen med en kille som hette Håkan. Han var så trevlig och jag kände mig sedd, bekräftad och attraktiv. Det var en skön känsla efter att ha blivit tagen för given genom alla år av Micke. Jag följde med Håkan till hans hotellrum. Vi kramades och kysstes, men inget mera.

Det var som en låga som flammat upp. Jag försökte stoppa det som hände och sa gång på gång: Jag kan inte göra såhär, jag är gift, men kroppen lydde mig inte. Hela sommaren skickade vi långa heta sms till varandra. Det var spännande med denna hemliga romans, kittlande och upphetsande. Jag hade plötsligt ett helt annat tålamod hemma och brydde mig inte om att Micke gick in för sina intressen och inte såg mig. Det var det någon annan som gjorde.
I början av augusti kunde vi inte hålla oss längre. Vi träffades mittemellan våra hemstäder och där hade vi en fantastisk dag. Vilken passion! Det var konstigt för jag hade aldrig dåligt samvete gentemot Micke. Jag kände att han drivit mig i armarna på Håkan. Vi träffades en bit in på hösten, sedan kände jag att jag ville avsluta det hela. Jag var inte kär i Håkan utan det var mer situationen jag var tänd på.

Dessa träffar har fått bölden inom mig att försvinna. Micke har svikit mig genom alla år. Nu känner jag att jag svikit honom. Alltså är vi kvitt. Det låter konstigt, jag vet det. Men det är befriande att slippa känna sig så ledsen. Jag känner inte någon som helst ånger över det jag gjorde, tvärtom.
Tro det eller ej, men Mickes och mitt äktenskap fick en nytändning av min otrohet. Vem som helst kan drabbas av en passion. Kanske är det du nästa gång?
”Mia”


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…