Annons

Annons

Paula, 42: Jag har slutat döva känslor med mat

I många år hade Paula Warfvinge ett komplicerat förhållande till mat och 
till sin egen kropp. Så fort hon kände sig ledsen 
eller stressad hetsåt hon 
– och drabbades sedan 
av stark ångest. I dag är hon fri från ätstörningar.

I dag har Paula ett sunt förhållande till mat och arbetar som kbt-terapeut.

Paula Warfvinge är uppvuxen i Örebro, har bott både i Stockholm och USA, men har sedan sju år tillbaka landat 
i Billdal söder om Göteborg, med man och två barn. Paula har en amerikansk examen 
i marknadsföring och medie och kommunikation, har jobbat som flygvärdinna men håller just nu på att omskola sig och har pluggat psykologi och beteendevetenskap.

Annons

– Jag har alltid velat hjälpa människor, sedan jag var liten. Och nu arbetar jag som kbt-terapeut (kognitiv beteendeterapi). Jag har också läst kurser inom kost, näring, hälsa, motion och hur det är att vara tonårsflicka på 2000-talet.

Paula är även volontär i organisationen Frisk & Fri, där hon är mentor och sitter 
i stödchatt.

I dag mår Paula mycket bra, både i 
kroppen och själen. Men i högstadiet 
drabbades hon av ätstörningar.

– Ätstörningar kan ha flera orsaker, men det handlar ju mycket om självkänsla. Jag var inte mobbad i skolan, men jag var en sådan som inte märktes och hördes så mycket. Min bild av mig själv var oklar, jag vågade inte stå upp för den jag var, inte säga vad jag tänkte. Jag var oerhört självkritisk.

– Min ätstörning då var inte av det allvarligaste slaget, och inget som mina föräldrar visste om eller såg. Jag var bara väldigt kontrollerad med mat, och väldigt restriktiv med fett och sött.

Misshandlade sin kropp

Men när Paula var arton och flyttade hemifrån började hon hetsäta.

– Har man så länge sagt nej till något så behövs inte mycket för att det ska bli ett begär. Man vill ha det så intensivt, kanske för att fylla ett tomrum inom sig.

Paula började frossa i mat.

– Jag kunde till exempel äta direkt ur ett stort glasspaket, tills det var tomt. Sedan var jag proppmätt, fick ångest och gav mig ut och sprang, även om det var sent på kvällen.

När hon skulle fylla tjugo hade hetsätningen accelererat, hon kunde inte ha bröd hemma, för hon åt genast upp hela limpan.

– Jag hade helt förlorat kontrollen och hade skuldkänslor för att jag åt en massa onyttigt och på det sättet misshandlade min kropp. Jag förstod att jag måste få psykologhjälp.

Efter det sökte Paula hjälp på många olika håll, men hetsätandet fortsatte i perioder. Vändningen kom när hon reste till USA för att plugga.

– Där blev jag på det klara med vem jag var, kände att jag kunde stå på egna ben och återfick långsamt tron på mig själv.

Som att vara alkoholist

Sista gången hon hetsåt minns Paula tydligt.

– Det var 2002. Just då var jag väldigt ledsen och kunde inte hantera mina känslor. Jag hade det tufft i en relation och jobbade för mycket.

Sedan dess har Paula mått bättre och bättre – mycket tack vare ett lyckligt äktenskap, två fina barn och studier som hon gillar.

– Man kan nog nästan jämföra en ätstörning med att vara alkoholist. Nästan alla kan väl frossa och hetsäta någon gång ibland, men de flesta har en naturlig spärr som gör att de slutar när de blir för mätta. För den som har en ätstörning saknas den spärren, och en period av olycka och ledsamhet kan leda till hetsätning. Det blir ett sätt att bedöva sina känslor.

I dag har Paula hittat sätt att hantera 
jobbiga perioder.

– Om jag skulle drabbas av olyckliga perioder i livet nu så skulle det aldrig leda till att jag börjar hetsäta – även om tankarna kan finnas där, jag lever ju med min historia.
När hon blir ledsen eller stressad i dag så vet hon precis vad hon ska göra.

– Eftersom jag har utbildat mig till kbt-
terapeut kan jag faktiskt behandla mig själv! Jag har lärt mig förstå mig själv och och insett att ibland är livet uppåt och ibland 
mindre roligt. Att just nu mår jag kanske 
inte hundra, men det får vara så.

– Och så älskar jag att springa och idrotta. Det är en bra hjälp man kan ge sig själv 
– att vara fysiskt aktiv, på ett sunt sätt.

BED – detta är hetsätning

Hetsätningsstörning kallas även för BED, efter engelskans binge eating disorder. Precis som vid ätstörningen bulimi innebär det att man har problem med hetsätning, men med skillnaden att man inte försöker 
göra sig av med det man ätit efteråt. 
Känner du igen dig i följande kan 
du ha problem med hetsätnings
störning:

  • Du äter ofta på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig mycket stora mängder mat på kort tid.
  • Episoderna av hetsätning inträffar ofta i situationer när du känner dig nedstämd, ledsen, förvirrad, stressad eller orolig och hetsätningen kan då tillfälligt upplevas som en tröst. Men eftersom hetsätningen också framkallar skam- och skuldkänslor efter varje episod blir känslan av tröst kortvarig.
  • Maten som du hetsäter är ofta mat som du annars försöker 
undvika, till exempel sådant som innehåller mycket fett, salt, socker eller andra kolhydrater. När du förbjuder dig själv att äta vissa saker får kroppen ett sug efter just sådan mat. Suget efter den förbjudna maten kan framkalla en attack av hetsätning.

Behöver du hjälp?

Frisk & Fri är en ideell förening som erbjuder stöd till personer 
med ätstörningar och deras närstående. De flesta som arbetar eller engagerar sig i föreningen har själva haft ätstörningar. Kontakta Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar via www.friskfri.se, 
på tel: 08-20 72 14 eller
 e-post: 
[email protected]

Läs också: Experten: det finns hjälp mot hetsätning

Text: Susanna Hauffman

Foto: Leif Boström

Läs också: Sofia tryckte undan demonerna med mat


Kommentera

 

 



Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…