Annons

Annons

Politikern Barbro Westerholm, 83: Jag vet när jag ska lämna scenen

Fler ska jobba längre och andra får inte ens jobb efter 40. Ålderismen slår hårt i arbetslivet. "Den här synen på att du duger inte, du kan inte lära nytt måste bort. Vi måste ha mer forskning som visar vilket värde man har med livserfarenhet i bagaget", säger riksdagsledamoten Barbro Westerholm, 83 (L)

Liberalernas Barbro Westerholm, 83 har en diger politisk karriär att blicka tillbaka på. Framförallt som förkämpe mot olika former av diskriminering. Nu kämpar hon mot ålderismen.

Barbro Westerholm med partikamraten Birgitta Olsson i Pride-tåget 2015. Bild: IBL

Barbro Westerholm är läkare, forskare  och har varit en stark röst i debatten om kvinnors och hbtq-personers rättigheter. I egenskap av generaldirektör för Socialstyrelsen drev hon 1979 igenom att homosexualitet skulle upphöra att klassas som en psykisk sjukdom i Sverige. Mellan 1999 och 2005 var hon ordförande för Sveriges Pensionärsförbund.

Annons
Gilla Året Runt på Facebook

Nu vid 83 års ålder är hon riksdagens äldsta ledamot. Fast kampen för ett slopat pensionstak har hon drivit sedan 70-talet. Det är en hjärtefråga. Inte minst i Barbro Westerholms förmåga att hitta positiva synonymer som uttrycker ålder på ett annat sätt.

Hon är till exempel inte riksdagens äldsta ledamot, hon är den mest årsrika.

Resurser som slösas bort

Barbro Westerholm har varit med så länge att hon inte blir ifrågasatt.

– Idag är det nästan tvärtom. Jag får applåder att jag fortfarande håller på, så jag är förbi den tröskeln. Har man legat i tillräckligt i en fråga så blir det så.

Att Barbro Westerholm har agendan fulltecknad innebär inte att hon per automatik antar att andra i hennes ålder vill ha det på samma sätt.

– Vi är ju individer allihopa. Jag har ju klasskamrater som definitivt inte vill finnas ute i ett sånt liv jag lever. De ska inte tvingas till det, däremot ska de inte hindras från att finnas kvar i arbetslivet.

Kampen för högre pensionsålder bygger riksdagsledamoten bland annat på ett tämligen enkelt resonemang. Om det finns resurser i samhället som inte tas tillvara så är det slöseri.

Och i linje med det har den arbetsgrupp i Liberalerna, där Barbro Westerholm ingår, lagt ett förslag om att höja pensionsåldern till 69 år för att på sikt slopas helt.

– Själv skulle jag inte vilja ha någon övre gräns. Så länge man kan och vill så är det en fråga för arbetsgivare och arbetstagare.

”Ingen talar om det men alla vet det”

Och visst finns det jobb att få efter pensionen. Bemanningsbolaget GOveteran hyr ut personal under devisen ”kompetens, erfarenhet, rutin” sedan 2005. VD:n Michael Strauss att det finns ett sug efter till exempel pensionerade lärare, vårdpersonal och ”handy men” som utför hem- och hushållsarbete.

Där väger detaljer som ROT- och RUT-avdrag in och det faktum att arbetsgivare har pensionärsrabatt på de sociala avgifterna.

Michael Strauss, som är ekonom, berättar att skapandet av GOveteran är ”based on at true story”. Han var 40 år när han nobbades till ett chefsjobb med hänvisning till åldern.

Och att det finns ålderism i arbetslivet blir han påmind om dagligdags.

– Ingen talar om det men alla vet det.

Väldigt olika ”bäst-före-datum”

Även om ”ingen talar om det” finns det studier som visar på sambanden mellan ålder och anställningsbarhet. I en färsk fältstudie skickade forskare ut  6 000 fiktiva jobbansökningar där den sökandens ålder framgick till arbetsgivare inom olika branscher. Och i rapporten, som presenteras av IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, drar forskarna slutsatsen att 40 är en kritisk ålder i sammanhanget.

”Vi finner att sannolikheten att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern. Sannolikheten att bli kontaktad faller snabbare med åldern för kvinnor än för män”, skriver forskarna i rapporten.

– Det här är givetvis en mycket intressant rapport men jag är inte förvånad över resultatet. Att det förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden är ju känt sedan länge och det är också skälet till att det finns ett förbud, säger Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg i en kommentar.

I en tidigare undersökning lät forskare vid Linnéuniversitetet en 31-åring och en 46-åring söka 466 jobb i servicesektorn. Resultatet var talande.

– Den som var 46 år var tvungen att söka tre gånger så många jobb för att komma på anställningsintervju som den som var 31, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.

Resultatet är statistiskt säkerställt. Det innebär dock inte att det går att generalisera till att gälla andra branscher.

Olika yrken sliter olika mycket på kroppen. Bild: IBL

”Bäst-före-stämpeln” varierar alltså. Michael Strauss menar till exempel att en 40-åring i mode, media och reklambranschen är en stofil. Men det finns ännu yngre exempel.

– Jag har intervjuat telefonförsäljare och där var man otroligt gammal vid 35, säger Clary Krekula Clary Krekula, docent i sociologi vid Karlstads universitet.

Hon menar att forskningsunderlaget är för tunt för att kunna dra några definitiva slutsatser om vilka branscher som är värst och vilka mekanismer som ligger bakom.

Men faktum kvarstår. Ålder spelar in.

– Det som sker är att man rekryterar utifrån föreställningar om ålder. Inte individers faktiska kunskaper och förmågor. Jag kan inte tolka det på något annat sätt, säger Clary Krekula.

Effekten av ålderismen innebär att relativt unga människor som blir av med jobbet har svårt att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten ökar redan från 40 år och uppåt.

– Det är en väldigt sorglig bild vi får och det har vi samtidigt som vi har debatten om att vi ska jobba längre. Det är bekymmersamt att de här två fenomenen sker parallellt.

Michel Strauss tecknar samma bild. Mellan 40 och 65 finns det inga incitament som RUT, ROT eller reducerade arbetsgivaravgifter som kan smörja vägen tillbaka till arbetslivet. Då får man hitta andra vägar till jobb än att gå via annons.

– Det är också det vi berättar för de som går i våra program. Att det handlar om att bygga sina nätverk i de branscher man är intresserad av.  Att söka på annons till ett företag man inte har någon relation till är ju svårt redan för någon yngre.

Personer som slits ut tidigare

Samtidigt som Barbro Westerholm kämpar för ett högre pensionstak är hon medveten om att många inte ens får chansen att jobba ihop till sin pension.

– Vi måste arbeta på flera fronter, säger Barbro Westerholm som menar att det handlar om att se förbi siffran och identifiera vilka resurser en människa representerar och matcha det mot behov som finns.

Och att inte ta tillvara på de resurser som finns vore, som sagt, slöseri.

Hon är även medveten om att olika arbeten sliter olika mycket. Personal inom vård- och omsorg, städ och butik slits fortare än lärare, säljare och administratörer till exempel.

– Jag har full förståelse för att man i de jobben har svårt att orka hela vägen. Och där måste vi ju se vilka förändringar som kan göras i arbetsmiljön för att de ska orka, säger Barbro Westerholm.

För egen del jobbar hon på. Åtminstone så länge lusten finns.

– För mig handlar det om att ha en självinsikt om när jag ska lämna scenen.

Text: Henrik Högström

Läs också:

För gammal för jobb: Tre röster om ”ålderismen” i arbetslivet

LÄS OCKSÅ


Kommentera


Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…