Annons

Annons

Polkagrisens historia: Så sattes Gränna på kartan

Polkagrisens dag den 20 april är en av årets många matdagar. Vi lär dig mer om polkagrisens historia och godisets starka koppling till Gränna.

gränna polkagrisar

I Gränna finns dryga dussinet polkagrisbagerier. Bild: IBL Bildbyrå

En äkta Polkagris bakas alltid på samma sätt och innehåller socker, vatten, ättika och pepparmyntsolja. Ingredienserna blandas och kokas sedan upp till 145 grader innan den hälls ut på kylbordet.

När smeten svalnat till 70 grader är det dags att börja arbeta med degen. När smeten fått tillräckligt mycket luft har bagaren ungefär tio minuter på sig att göra polkagrisarna.

Annons

Vi är många som förknippar Gränna med just polkagrisar – och med all rätt.

Kvinnan som satte den lilla staden på kartan var Amalia Eriksson. Amalia föddes i Jönköping 1824.

År 1852 började hon arbeta som piga hos den första lantmätaren i Jönköping. När familjen tre år senare flyttade till Gränna följa Amalia med. I Gränna träffade hon skräddaren Anders Eriksson och paret gifte sig 1857.

Året därpå, 1858, föddes parets dotter Ida Eriksson. Men bara en vecka efter dotterns födelse dog Anders Eriksson i dysenteri.

Vem uppfann polkagrisen?

Amalia Eriksson var nu inte bara änka utan även ensamstående mor. Men hon var en också driftig kvinna som bedrev tillverkning av så kallade begravnings-, dop- och bröllopskonfekt. Det var också här som hon började tillverka vad vi i dag kallar Polkagrisar, men som hon till en början kallade ”pluttar”.

För att kunna försörja sig och dottern Ida ansökte hon om ett särskilt tillstånd för att få tillverka ”finare bakverk och den så kallade polkagrisen”. 1859 undertecknade borgmästaren Carl Johan Wennberg ett privilegiebrev som gjorde att Amalia Eriksson kunde bedriva sockerbageri och sälja Polkagrisar på heltid.

Polkagristillverkning

Sockerbagarna är snabba! När smeten fått tillräckligt mycket luft har bagaren ungefär tio minuter på sig att göra polkagrisarna. Bild: Sjöberg press

Polkagrisen lär ha fått sitt namn av dansen polka som blev populär samtidigt.

Dottern Ida Eriksson hjälpte sin mamma med tillverkningen och såg även till att vidareutveckla Polkagrisen. Genom dottern kunde Polkagrisen också leva vidare även efter Amalia Erikssons bortgång 1923 vid en ålder av 99 år.

Världens största polkagris

Under 1950-talet växte tillverkningen, mycket tack vare ”riksettan” som gick genom Gränna.

Till en början kokades Polkagrisarna hemma hos olika fruar i Gränna och såldes längs med vägen.

Än i dag bakas Polkagrisar på nästan exakt samma sätt som på Amalia Erikssons tid. Av en deg på 3,2 kg blir det 64 stycken polkagrisar som alla ska väga 50 g.

Att bli polkagrisbagare tar ofta flera år och för att lära sig hantverket börjar bagarna som lärlingar.

Polkagrisens uppfinnare Amalia Eriksson "Polkagrisens Moder" står staty i Gränna.

Staty av Amalia Eriksson ”Polkagrisens Moder” i Gränna. Bild: IBL Bildbyrå

Sedan 1997 står Amalia Eriksson staty i Gränna.

Världens längsta polkagris bakades 1989 i Gränna. Den Polkagrisen var 287,7 meter och vägde 1,8 ton.

Mellan 1994 och 2014 anordnades polkagris-VM i Gränna.

Källa: polkagris.com, Tekniska museet, Jnytt, Jönköpings-posten

Text: Helena Sjögren

Sugen på polkagris? Prova dessa läckra recept:

Morotskaka med polkafrosting

Kladdkaka med polkagrädde

kladdkaka med polka


Kommentera

 

 



Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…