Annons

Annons

Vi dansar oss fria från ångest!

För tre år sedan startade Jill Taube DansSteget, 
ett sätt för människor 
som lider av psykisk 
ohälsa att röra på sig 
och få social kontakt. 
I dag leder Jill flera 
grupper i dans varje
 vecka – med fantastiska 
resultat.

– Alla dansar som de förmår och vill, säger Jill Taube, danslärare och överläkare
 i psykiatri. Foto: Thomas Carlgren

Jill Taube är överläkare i psykiatri, författare, föreläsare och hon älskar att dansa. Efter att i många år ha jobbat med människor med psykisk ohälsa ville hon göra något annorlunda. När hon kom i kontakt med en studie från Sankt Görans sjukhus som visade att livsstilsskolor för psykiskt sjuka gjorde att de mer sällan sökte sig till akut vård, då fick hon en idé. Kanske skulle man kunna utveckla en dansträning för människor med psykisk ohälsa?
– Att det blev dans beror på att jag gillar det och hade utbildat mig till danslärare. Det är förföriskt med dans för det är så roligt att man inte märker att man faktiskt tränar. Dans är rörelseglädje, säger Jill Taube.

Stärker må-bra hormoner

Att det är bra för hjärnan att träna finns det många studier på. Blodgenomström
ningen ökar när man rör på sig och det stärker minnesfunktioner och ger endorfiner, alltså må bra-hormoner. De patienter som kommer till Jill Taubes dansgrupper kan ha diagnoser som bipolaritet, social ångest 
eller depression och för många är det svårt att komma dit första gången. I psykisk sjukdom ligger ofta svårigheten att ta sig ut i till synes helt vanliga vardagssituationer. För att få deltagare att våga sig till dansstudion så krävs det flera saker, till exempel att dansen går att få på recept av en läkare och att det inte är ett tvång att delta. Vissa sitter mest och lyssnar och väljer själva när de vill dansa.
– Vi startar varje danslektion med en kortare föreläsning. Först var det oftast jag som pratade men jag blev så trött på min egen röst så nu har jag tagit in andra som kan prata om olika aspekter av psykisk ohälsa. Det kan handla om adhd, utmattning eller psykoser. Och sedan dansar vi, säger Jill och skrattar.

Släppa kraven

Hur man dansar spelar ingen roll, det finns inga krav på att deltagarna ska kunna något eller att de ska bli skickliga dansare. Det handlar bara om att ha roligt och röra på sig utifrån de rytmer, steg och danser som inspirerar för tillfället.
– Det är låg tröskel och det är inte terapi. Ingen kommer att tolka dina rörelser och det är ingen pardans, utan alla dansar som de förmår och vill.
Det finns en glädje i att röra sig och i att tillhöra ett sammanhang där alla får vara som de vill. Jill berättar att många deltagare vill träna men kanske inte vågar eller klarar av att gå på ett vanligt gym och då är DansSteget ett alternativ.

Annons
Gilla Året Runt på Facebook

Att komma ut i ett socialt sammanhang är betydelsefullt för många med psykisk ohälsa. Foto: Thomas Carlgren

I dag har Jill ett samarbete med Gymnastikhögskolan där två blivande hälsopedagoger gjort studier på DansStegets speciella kombination av kunskap och rörelseglädje och verkningarna av det.
– Det är inga typiska, vetenskapliga studier men de såg att deltagarna mådde bättre. Jag har inga ambitioner att vi ska dansa perfekt. Det ska inte vara kravfullt, bara roligt, säger hon.
Blir deltagarna för trötta eller kanske inte mår bra är det bara att gå åt sidan en stund och hämta andan. En del lider av ångest som innebär att de har svårt att träffa nya människor och många har varit oerhört tveksamma i början och undrat om det här verkligen är något för dem, men har sedan ändrat sig och vill fortsätta ännu en termin.
– De som vågar prova blir ofta hänförda över hur bra de mår och hur bra det går. De dansar och svettas och slutar att tänka på ångesten ett tag. De är bara i dansen och det är helt fantastiskt, säger Jill Taube.

Foto: Thomas Carlgren

5 snabba 
frågor 
till Jill Taube

1. Vad händer 
i hjärnan när 
 vi tränar?
– För varje år efter att vi fyllt tjugofem så krymper hjärnan med en procent. För att motverka det har flera forskare kommit fram till att det är motion som gäller, för då ökar blodgenomströmningen och 
det bildas nya hjärnceller kontinuerligt. Då skyddas hjärnan och den krymper inte. Du får bättre koncentrations
förmåga när blodet strömmar på och du kommer att sova bättre, vilket ofta är ett problem för dem med psykisk ohälsa.

2. Hur ska man hålla 
hjärnan i trim?
– Motion gör att blodflödet 
i hjärnan ökar vilket håller 
oss ifrån att bli dementa. 
Läsa böcker, gå på teater, 
se på tv, vara nyfiken och öppen hjälper också.

3. Vad gör endorfinerna?
– Endorfiner är våra glad-
hormoner och de gör att vi mår bra när vi tränat. De är vårt belöningssystem, kan man säga. Muskelrörelserna vi gör vid träning sänder signaler 
till hjärnan så att endorfiner utlöses, vilket gör att vi får mer dopamin, vilket också gör att vi känner oss glada och lyckliga.

4. Kan man kombinera 
 olika behandlingar 
 med motion?
– Ja, absolut. Många studier visar att motion ger minst lika bra resultat som medicin. 
Det ihop med terapi, kbt-behandling eller annan typ 
av behandling kan ge goda resultat.

5. Hur ofta ska jag 
 träna?
– För att få någon effekt 
på måendet så har forskare kommit fram till att 30 minuters träning fem gånger i veckan 
är bra. Det behöver inte vara tunga pass på gymmet utan en rask promenad morgon och kväll kan räcka för att få distans till sina egna problem och må bättre. Dessutom 
får man frisk luft och kanske 
en chans att träna sig på att komma ut bland folk.

Text: Jessika Devert
Foto: Thomas Carlgren

Läs också:

KBT ger snabb effekt mot social ångest

8 knep som hjälper dig att sova när du har ångest

Föreningen Fenix råder bot på ensamheten


Kommentera

 

 



Annons

SENASTE RECEPTEN FRÅN ÅRET RUNT

Annons


Laddar startsidan…